Vad partierna vill göra – Valenkät 2018

Vi har frågat samtliga riksdagspartier vad de vill göra för särskilt begåvade barn. Grund för enkäten har varit Riksförbundet för särskild begåvnings plattform. Under årets valrörelse har särskilt begåvade barns behov uppmärksammats av partier på båda sidor om blockgränsen. Glädjande nog har detta avspeglats även i en hög svarsfrekvens på enkäten och överlag positiva svar. Flera av våra plattformspunkter finns det redan stöd för från alla partier som svarat. I andra frågor har vi fortfarande väg att gå för att nå en bred förståelse. Denna sammanställning är därför en karta för det fortsatta arbetet för alla oss som jobbar för att förbättra situationen för särskilt begåvade unga. Samtidigt kan den vara till hjälp för den som står i valet mellan två eller flera i övrigt jämbördiga partier.

Enkät Riksförbundet för särskild begåvning Vänsterpartiets svar

1) Ska varje barn ha rätt att börja i skolan, oavsett ålder, om förskola eller psykolog bedömer att det är viktigt för att barnet ska må bra?

Svar: *Tar delvis avstånd / Negativt inställd
Vänsterpartiet har inga förslag på att ändra den del av skollagen som reglerar skolstart.

2) Ska den som vill lära sig snabbare och utan tak, få rätt till mer avancerad undervisning och tillhörande gemenskap på distans, med erbjudande att behålla sitt sociala sammanhang på plats i den ordinarie klassen?

Svar: *Varken instämmer eller tar avstånd
Vänsterpartiet lägger sig inte i hur skolorna väljer att organisera undervisningen utan litar på pedagogerna

3) Internationellt är det vanligt med så kallade pull-out-skolor, som en dag i veckan samlar och undervisar särskilt begåvade från flera olika skolor. Ska särskilt begåvade elever kunna gå till så kallade pull-out-skolor, en dag i veckan?

Svar:*Varken instämmer eller tar avstånd
Vänsterpartiet lägger sig inte i hur huvudmännen väljer att organisera undervisningen.

4) Ska grund-, gymnasie- och högskolestudier kunna läsas samtidigt och i förtid, med betyg till eleven och ersättning till varje lärosäte, om det behövs för elevens fortsatta kunskapsutveckling och stimulans?

Svar:*Instämmer delvis / Positivt inställd
Vänsterpartiet har inga avsikter att ändra det regelverk som finns idag och som möjliggör att till exempel högskolor kan göra undantag för att anta gymnasielever som ännu inte fått fullständigt slutbetyg.

5) Särskilt begåvade elever ha lika stora skillnader i behov mot genomsnittseleven som särskoleelever har. Ska det finnas specialiserade skolor, med nödvändiga extraresurser och som får avvika från läroplanen, för de elever som har en extremt hög intellektuell begåvning?

Svar:*Tar delvis avstånd / Negativt inställd
För Vänsterpartiet är det viktigt att vi har en likvärdig skola i hela landet. Eftersom elevantalet skiljer sig åt väldigt stort mellan olika kommuner är det viktigt att kunna skapa möjligheter fr alla elever i allaskolor i alla kommuner att utvecklas utifrån sin fulla potential.

6) Ska kunskap om särskild begåvning vara ett obligatoriskt inslag i utbildningar för yrkesgrupper som arbetar med barn, exempelvis lärare, förskollärare och specialpedagoger?

Svar:*Varken instämmer eller tar avstånd
Vänsterpartiet har inga förslag kring detta utan litar på att lärosätena ger utbildningar som svarar utifrån skolornas behov. Vi vill även lyfta vikten av kontinuerlig fortbildning där det som inte får platsi lärarutbildningen kan ges utrymme.

7) Ska de som redan har slutfört sin yrkesutbildning ges incitament att fortbilda sig med åtminstone en grundläggande kompetensnivå inom särskild begåvning?

Svar:*Varken instämmer eller tar avstånd
Vänsterpartiet driver frågan om ett mer strukturerat kompetensutvecklingssystem för lärare som bör ersätta förstelärarreformen. I detta system bör möjlighet kring kompetensutveckling kring särskild begåvning ingå.

8) Ska forskning om särskilt begåvning få ökade och öronmärkta anslag, för att öka antalet svenska forskare och stimulera dem till att öka de nationella kunskaperna?

Svar:*Varken instämmer eller tar avstånd
Vänsterpartiet ser positivt på mer forskning kring särskilt begåvade men vill inte detaljstyra forskningsanslagen.

9) Ska Skolinspektionen löpande säkerställa att särskilt begåvade elever får ledning och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt, med sanktioner mot de skolor som inte uppfyller dessa lagkrav?

Svar:*Varken instämmer eller tar avstånd
Vänsterpartiet har inga invändningar mot att skolinspektionen gör detta, men har inget eget förslag i frågan.

10) Ska anmälningar till Skolinspektionen fortsätta behandlas även efter att eleven har lämnat skolan, så att anmälda missförhållanden uppmärksammas och får konsekvenser?

Svar:*Varken instämmer eller tar avstånd
Vänsterpartiet anser att allt som sker under skoltiden ska kunna utredas även efter avslutad skolgång, vi har inte fått indikationer på att det inte sker idag.

11) Ska behov vara avgörande, oavsett vad som ligger bakom behoven eller hur barnet förhåller sig till kunskapskraven, för rätten till tilläggsbelopp, åtgärdsprogram och särskilt stöd?

Svar:*Varken instämmer eller tar avstånd
Vänsterpartiet har idag ingen åsikt om detta

12) Ska SPSMs instruktion och regleringsbrev innefatta ett uttalat uppdrag att verka även för särskilt begåvade, så att deras behov tillgodoses?

Svar:*Varken instämmer eller tar avstånd
Vänsterpartiet har idag ingen åsikt om detta


[Notera att vi tidigare har haft annan information om Vänsterpartiet publicerad på denna sida, baserat på nedanstående svar på påminnelse]

Hej Johan,

Tack för ditt mail. Jag beklagar att ni inte fått något svar från oss. Vi hanterar just nu en stor mängd frågor och enkäter och jag bedömer tyvärr att vi inte kommer att hinna svara på er enkät under dagen idag. Vi vill dock gärna ta del av era förslag och svara på frågor vid tillfälle efter valet.

Vänligen,

Matilda Johansson | Enhetschef, enheten för ledamotsstöd

[Via Vänsterpartiets kommunikationschat (120907) så har de däremot bekräftat ställningstagande kring pull-out-skolor och specialiserade skolor:

"Stämmer det att ni är emot att avskilja särskilt begåvade för undervisning i grupp avskiljd från andra elever? I tillfälliga grupper (t.ex. pull-out-skola) eller fasta grupper (t.ex. egen skola).

12:05 Ja"]

Hej Johan,

Här kommer svar på era frågor från Socialdemokraterna.

Med vänliga hälsningar

Mikael Sundesten
Socialdemokraterna


Socialdemokraterna går till val på att införa:

- Språngbrädan – ett nationellt initiativ för att väcka och utveckla elevers kunskapsintressen

* Vi vill möjliggöra fler verksamheter som väcker och utvecklar högstadieelevers intresse för till exempel språk, matematik, naturvetenskap i och utanför skolan. Det kan handla om att labba, göra riktiga experiment, utmanas i text, lösa matematiska problem och ta del av utställningar.

* Dessa verksamheter ska utmana eleverna att nå djupare ämneskunskaper och kan exempelvis bedrivas i samarbete med det civila samhället, privata näringslivet, muséer och lärosäten.

* Mer samarbete mellan gymnasieskolan och högskolan

* Vi vill att fler elever som har lätt för sig ska få större möjligheter att läsa kurser på högskolan redan under gymnasietiden.

* Vi vill också ha ett ökat utbyte mellan undervisande lärare och högskolornas forskningsmiljöer för att förbättra undervisningen för alla elever.


1) Ska varje barn ha rätt att börja i skolan, oavsett ålder, om förskola eller psykolog bedömer att det är viktigt för att barnet ska må bra?

*Instämmer delvis / Positivt inställd

2) Ska den som vill lära sig snabbare och utan tak, få rätt till mer avancerad undervisning och tillhörande gemenskap på distans, med erbjudande att behålla sitt sociala sammanhang på plats i den ordinarie klassen?

*Instämmer helt

3) Internationellt är det vanligt med så kallade pull-out-skolor, som en dag i veckan samlar och undervisar särskilt begåvade från flera olika skolor. Ska särskilt begåvade elever kunna gå till så kallade pull-out-skolor, en dag i veckan?

*Tar delvis avstånd / Negativt inställd

4) Ska grund-, gymnasie- och högskolestudier kunna läsas samtidigt och i förtid, med betyg till eleven och ersättning till varje lärosäte, om det behövs för elevens fortsatta kunskapsutveckling och stimulans?

*Instämmer delvis / Positivt inställd

5) Särskilt begåvade elever [kan] ha lika stora skillnader i behov mot genomsnittseleven som särskoleelever har. Ska det finnas specialiserade skolor, med nödvändiga extraresurser och som får avvika från läroplanen, för de elever som har en extremt hög intellektuell begåvning?

*Tar delvis avstånd / Negativt inställd

[Ordet "kan" föll tyvärr bort i enkäten som skickades ut. Partier som av denna eller annan anledning vill justera sina ställningstaganden är givetvis välkomna att höra av sig.]

6) Ska kunskap om särskild begåvning vara ett obligatoriskt inslag i utbildningar för yrkesgrupper som arbetar med barn, exempelvis lärare, förskollärare och specialpedagoger?

*Instämmer helt

7) Ska de som redan har slutfört sin yrkesutbildning ges incitament att fortbilda sig med åtminstone en grundläggande kompetensnivå inom särskild begåvning?

*Instämmer helt

8) Ska forskning om särskilt begåvning få ökade och öronmärkta anslag, för att öka antalet svenska forskare och stimulera dem till att öka de nationella kunskaperna?

*Varken instämmer eller tar avstånd

Politiken ska inte styra exakt vad pedagogisk forskning ska handla om. Däremot vill vi öka anslagen till pedagogisk forskning och fortsätta öka basanslagen.

9) Ska Skolinspektionen löpande säkerställa att särskilt begåvade elever får ledning och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt, med sanktioner mot de skolor som inte uppfyller dessa lagkrav?

*Instämmer helt

10) Ska anmälningar till Skolinspektionen fortsätta behandlas även efter att eleven har lämnat skolan, så att anmälda missförhållanden uppmärksammas och får konsekvenser?

*Instämmer delvis / Positivt inställd

11) Ska behov vara avgörande, oavsett vad som ligger bakom behoven eller hur barnet förhåller sig till kunskapskraven, för rätten till tilläggsbelopp, åtgärdsprogram och särskilt stöd?

*Tar delvis avstånd / Negativt inställd

12) Ska SPSMs instruktion och regleringsbrev innefatta ett uttalat uppdrag att verka även för särskilt begåvade, så att deras behov tillgodoses?

*Instämmer delvis / Positivt inställd

Hej, och stort tack för era frågor!

Jag bifogar Miljöpartiets svar.

Allt gott,

Ellinor

Ellinor Scheffer
Politisk sekreterare


[Bilaga följer]

De 12 frågorna att ta ställning till:

1) Ska varje barn ha rätt att börja i skolan, oavsett ålder, om förskola eller psykolog bedömer att det är viktigt för att barnet ska må bra?
*Instämmer helt

2) Ska den som vill lära sig snabbare och utan tak, få rätt till mer avancerad undervisning och tillhörande gemenskap på distans, med erbjudande att behålla sitt sociala sammanhang på plats i den ordinarie klassen?
*Instämmer helt

3) Internationellt är det vanligt med så kallade pull-out-skolor, som en dag i veckan samlar och undervisar särskilt begåvade från flera olika skolor. Ska särskilt begåvade elever kunna gå till så kallade pull-out-skolor, en dag i veckan?
*Varken instämmer eller tar avstånd

4) Ska grund-, gymnasie- och högskolestudier kunna läsas samtidigt och i förtid, med betyg till eleven och ersättning till varje lärosäte, om det behövs för elevens fortsatta kunskapsutveckling och stimulans?
*Instämmer helt

5) Särskilt begåvade elever [kan] ha lika stora skillnader i behov mot genomsnittseleven som särskoleelever har. Ska det finnas specialiserade skolor, med nödvändiga extraresurser och som får avvika från läroplanen, för de elever som har en extremt hög intellektuell begåvning?
*Varken instämmer eller tar avstånd

[Ordet "kan" föll tyvärr bort i enkäten som skickades ut. Partier som av denna eller annan anledning vill justera sina ställningstaganden är givetvis välkomna att höra av sig.]

6) Ska kunskap om särskild begåvning vara ett obligatoriskt inslag i utbildningar för yrkesgrupper som arbetar med barn, exempelvis lärare, förskollärare och specialpedagoger?
Instämmer delvis / Positivt inställd

7) Ska de som redan har slutfört sin yrkesutbildning ges incitament att fortbilda sig med åtminstone en grundläggande kompetensnivå inom särskild begåvning?
*Instämmer delvis

8) Ska forskning om särskilt begåvning få ökade och öronmärkta anslag, för att öka antalet svenska forskare och stimulera dem till att öka de nationella kunskaperna?
*Varken instämmer eller tar avstånd

9) Ska Skolinspektionen löpande säkerställa att särskilt begåvade elever får ledning och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt, med sanktioner mot de skolor som inte uppfyller dessa lagkrav?
*Instämmer helt

10) Ska anmälningar till Skolinspektionen fortsätta behandlas även efter att eleven har lämnat skolan, så att anmälda missförhållanden uppmärksammas och får konsekvenser?
*Varken instämmer eller tar avstånd

Kommentar: Brister kan uppmärksammas i Skolinspektionens vanliga granskning av en skola, om än inte på individnivå, även efter att en elev slutat.

11) Ska behov vara avgörande, oavsett vad som ligger bakom behoven eller hur barnet förhåller sig till kunskapskraven, för rätten till tilläggsbelopp, åtgärdsprogram och särskilt stöd?
*Instämmer helt

12) Ska SPSMs instruktion och regleringsbrev innefatta ett uttalat uppdrag att verka även för särskilt begåvade, så att deras behov tillgodoses?
*Instämmer delvis

Det här vill MP:

Samla myndigheterna i ett särskilt uppdrag för särskilt begåvade barn
Skollagen ger barn rätt att utmanas, och utveckla sin kunskap så långt det går. Det kan göras genom djupare studier i ämnet, mentorskap till andra elever eller en plan som spänner över olika ämnen där eleven har olika kunskapsprofil. Men kunskapen om hur detta ska gå till är begränsad. Därför behöver ett särskilt nationellt skolutvecklingsprogram byggas upp som ger lärare och rektorer tillgång till modern kunskap och beprövade praktiska verktyg för deras undervisning. Skolinspektionen behöver också ha former för att granska att skollagen följs, att elever som behöver särskilda utmaningar i ett ämne får det.

Stärka samarbetet mellan stadier och mellan skolor och högskolor/universitet
Svensk skola är onödigt åldersstyrd. Det finns exempel på hur en elev kan läsa ett eller flera ämnen i en högre årskurs än sin egen, hur skolor kan samarbeta med forskare inom ett ämnesfält och hur en elev kan påbörja en högskoleutbildning innan hela gymnasiet (eller grundskolan) är genomgången. De goda exemplen behöver utvecklas och spridas. Det finns också mycket att lära från andra länders erfarenheter. Presumtionen bör såklart vara att om en elev kan utvecklas betydligt bättre i ett ämne i en högre årskurs ska det finnas en sådan möjlighet.

Distansundervisning ska betraktas som stödåtgärd
Distansundervisning är ofta en möjlighet och ett komplement för elever med särskild begåvning. Lagstiftning om att distansundervisning ska kunna betraktas som stödåtgärd, och därmed ska vara en rättighet under vissa omständigheter, bör genomföras.

Lagstiftningen bör säkra rättigheter för den elev som går i en högre årskurs
Idag följer vissa rättigheter i skollagen, som t ex rätten till plats på fritidshem, elevens årskurs och inte ålder. Det ställer till problem för elever som går i årskurs över sin ålder. Skollagen bör ändras så att den typen av rättigheter i normalfallet följer ålder och inte årskurs. Även rätten till studiestöd behöver ses över. i syfte att få till en mer flexibel utformning-

Fördela medel till organisationer som arbetar för elever med särskild begåvning
Skolan kommer aldrig kunna göra allt. Att organisationer till exempel skapar mötesplatser, letar stipendier och hjälper till med kontakter till internationella utbildningar på hög nivå är viktigt, inte minst för att elever med särskild begåvning ska ha samma chans att utveckla sin begåvning oavsett vilken familj eleven växer upp i. Vi vill därför stärka sådana organisationer med statliga resurser.

Hej,

Här kommer våra svar.

Med vänlig hälsning

Malin Henriksson

Politiskt sakkunnig

Centerpartiets riksdagskansli

[Bilaga följer. I originalet hade Centerpartiets kommentarer röd text.]

    Riksförbundet för särskild begåvning

1. Ska varje barn ha rätt att börja i skolan, oavsett ålder, om förskola eller psykolog bedömer att det är viktigt för att barnet ska må bra?

Instämmer helt
Instämmer delvis / Positivt inställd
Varken instämmer eller tar avstånd
Tar delvis avstånd / Negativt inställd
Tar helt avstånd
Vet ej/ingen åsikt

Ev kommentar:
Det är viktigt att elever blir mötta var de står, oavsett om det handlar om extra stöd eller utmaningar i skolan. Barnets utveckling och mognad ska räknas in när det kommer till skolstart.

2. Ska den som vill lära sig snabbare och utan tak, få rätt till mer avancerad undervisning och tillhörande gemenskap på distans, med erbjudande att behålla sitt sociala sammanhang på plats i den ordinarie klassen?

Instämmer helt
Instämmer delvis / Positivt inställd
Varken instämmer eller tar avstånd
Tar delvis avstånd / Negativt inställd
Tar helt avstånd
Vet ej/ingen åsikt

Ev kommentar:
Den nya tekniken öppnar upp för nya pedagogiska möjligheter vilket vi är positiva till. Vi tycker att fjärrundervisning ska tillåtas i alla relevanta ämnen för att öka tillgängligheten på kunskap.

3. Internationellt är det vanligt med så kallade pull-out-skolor, som en dag i veckan samlar och undervisar särskilt begåvade från flera olika skolor. Ska särskilt begåvade elever kunna gå till så kallade pull-out-skolor, en dag i veckan?

Instämmer helt
Instämmer delvis / Positivt inställd
Varken instämmer eller tar avstånd
Tar delvis avstånd / Negativt inställd
Tar helt avstånd
Vet ej/ingen åsikt

Ev kommentar:
Att få möjlighet att utvecklas tillsammans med andra elever med särskild begåvning är bra. Det ger eleverna till socialt sammanhang och möjlighet att utmanas av sina klasskamrater på ett annat sätt. Man måste dock ta hänsyn till att förutsättningarna och tillgången till lärare är olika i olika kommuner.

4. Ska grund-, gymnasie- och högskolestudier kunna läsas samtidigt och i förtid, med betyg till eleven och ersättning till varje lärosäte, om det behövs för elevens fortsatta kunskapsutveckling och stimulans?

Instämmer helt
Instämmer delvis / Positivt inställd
Varken instämmer eller tar avstånd
Tar delvis avstånd / Negativt inställd
Tar helt avstånd
Vet ej/ingen åsikt

Ev kommentar:
Vi är positiva till att elever ska ges möjlighet att studera snabbare om deras utveckling tillåter det. Däremot är det ofta en förutsättning, särskilt när man kommer högre upp i utbildningskedjan, att avsluta en kurs för att vara behörig eller uppfylla förkunskapskraven för nästa kurs.

5. Särskilt begåvade elever [kan] ha lika stora skillnader i behov mot genomsnittseleven som särskoleelever har. Ska det finnas specialiserade skolor, med nödvändiga extraresurser och som får avvika från läroplanen, för de elever som har en extremt hög intellektuell begåvning?

Instämmer helt
Instämmer delvis / Positivt inställd
Varken instämmer eller tar avstånd
Tar delvis avstånd / Negativt inställd
Tar helt avstånd
Vet ej/ingen åsikt

[Ordet "kan" föll tyvärr bort i enkäten som skickades ut. Partier som av denna eller annan anledning vill justera sina ställningstaganden är givetvis välkomna att höra av sig.]

Ev kommentar:
Vi är positiva till att ge särskilt begåvade elever möjlighet att gå tillsammans med andra elever som också har begåvning och behöver fler utmaningar i sin undervisning.

6. Ska kunskap om särskild begåvning vara ett obligatoriskt inslag i utbildningar för yrkesgrupper som arbetar med barn, exempelvis lärare, förskollärare och specialpedagoger?

Instämmer helt
Instämmer delvis / Positivt inställd
Varken instämmer eller tar avstånd
Tar delvis avstånd / Negativt inställd
Tar helt avstånd
Vet ej/ingen åsikt

Ev kommentar:
Det är viktigt att elever möter personal inom förskola och skola som kan hantera deras begåvning och förstår deras utveckling. Att det ska vara ett obligatoriskt inslag i utbildningen för all skolpersonal står vi tveksamma till då det skulle göra att något annat moment skulle behöva tas bort.

7. Ska de som redan har slutfört sin yrkesutbildning ges incitament att fortbilda sig med åtminstone en grundläggande kompetensnivå inom särskild begåvning?

Instämmer helt
Instämmer delvis / Positivt inställd
Varken instämmer eller tar avstånd
Tar delvis avstånd / Negativt inställd
Tar helt avstånd
Vet ej/ingen åsikt

Ev kommentar:
Vi ser positivt på att personal inom skolan väljer att vidareutbilda sig inom olika områden för att få utökad eller spetskompetens. Det kan vara för exempelvis barn med särskild begåvning eller NPF-diagnoser. Vi har inte tagit ställning till att fortbildning inom vissa kompetenser ska värderas högre än andra.

8. Ska forskning om särskilt begåvning få ökade och öronmärkta anslag, för att öka antalet svenska forskare och stimulera dem till att öka de nationella kunskaperna?

Instämmer helt
Instämmer delvis / Positivt inställd
Varken instämmer eller tar avstånd
Tar delvis avstånd / Negativt inställd
Tar helt avstånd
Vet ej/ingen åsikt

Ev kommentar:
Forskning inom barn och skola är viktigt men vi har inte tagit ställning till några riktade forskningsanslag.

9. Ska Skolinspektionen löpande säkerställa att särskilt begåvade elever får ledning och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt, med sanktioner mot de skolor som inte uppfyller dessa lagkrav?

Instämmer helt
Instämmer delvis / Positivt inställd
Varken instämmer eller tar avstånd
Tar delvis avstånd / Negativt inställd
Tar helt avstånd
Vet ej/ingen åsikt

Ev kommentar:

10. Ska anmälningar till Skolinspektionen fortsätta behandlas även efter att eleven har lämnat skolan, så att anmälda missförhållanden uppmärksammas och får konsekvenser?

Instämmer helt
Instämmer delvis / Positivt inställd
Varken instämmer eller tar avstånd
Tar delvis avstånd / Negativt inställd
Tar helt avstånd
Vet ej/ingen åsikt

Ev kommentar:
Idag utreds anmälningar om exempelvis bristande stöd eller att eleven inte får de undervisningen den har till endast om barnet går kvar på skolan. Vi anser att det är en rimlig ordning.

11. Ska behov vara avgörande, oavsett vad som ligger bakom behoven eller hur barnet förhåller sig till kunskapskraven, för rätten till tilläggsbelopp, åtgärdsprogram och särskilt stöd?

Instämmer helt
Instämmer delvis / Positivt inställd
Varken instämmer eller tar avstånd
Tar delvis avstånd / Negativt inställd
Tar helt avstånd
Vet ej/ingen åsikt

Ev kommentar:

12. Ska SPSMs instruktion och regleringsbrev innefatta ett uttalat uppdrag att verka även för särskilt begåvade, så att deras behov tillgodoses?

Instämmer helt
Instämmer delvis / Positivt inställd
Varken instämmer eller tar avstånd
Tar delvis avstånd / Negativt inställd
Tar helt avstånd
Vet ej/ingen åsikt

Ev kommentar:
Vi anser att specialpedagogiska skolmyndighetens uppdrag även fortsättningsvis ska vara riktat mot elever som behöver stöd på grund av funktionsnedsättningar och variationer.

Hej Johan,

här kommer svar från Liberalerna.

Inledande text

Liberalerna har under lång tid engagerat sig för de särskilt begåvade eleverna, men ständigt mött motstånd och/eller passivitet från de rödgröna partierna. Liberalerna har nyligen presenterat ett förslag om spetsutbildning som inte helt, men delvis skulle underlätta för de särbegåvade att gå snabbare fram. https://www.liberalerna.se/nyheter/l-vill-satsa-pa-fler-spetsutbildningar/

De spetsprogram som alliansregeringen införde och som Liberalerna nu vill permanenta och utveckla har varit avgörande för elever som äntligen fått en undervisning som passar dem bättre. Det har varit bra, men det räcker inte. Alla elever måste få utvecklas till toppen av sin förmåga. Här är några åtgärder från Liberalerna som skolor, kommuner och regering måste vidta för alla elevers rätt att lyckas:
- Kunskaper om hur man ser och undervisar särskilt begåvade elever måste föras in i såväl lärarutbildningarna som i lärarnas fortbildning. Det kommer att krävas mer än skriftligt stödmaterial – för många lärare är omställningen enorm.
- Elever och lärare måste kunna använda sig av modern teknik och datorer i skolan. Undervisning i programmering är bra, men får inte handla bara om att ”knacka kod”, utan om att upptäcka logik, kreativitet och systematik.
- Skolorna bör skapa mentorsnätverk där en del förstelärartjänster kan inriktas på att stödja särskilt begåvade elever i de ämnen de är särskilt intresserade av.
- Grund- och gymnasieskolor samt högskolor måste samverka för att göra det möjligt för fler elever att läsa de kurser de vill och kan. Regeringen måste se över och förbättra möjligheter för elever att tillgodogöra sig högskolekurser som de läser under gymnasietiden.

Frågan är i huvudsak en kommunal fråga och flera av våra kommunpolitiker är mycket engagerade och har krävt kommunala handlingsplaner för särbegåvade barn. Här är några exempel från Stockholm och Lund. https://stockholmsstad.liberalerna.se/politik/en-liberal-skolpolitik-i-stockholm/ http://liberalernalund.se/var-politik/skola-och-utbildning/

De frågor som ställs har vi inte svar på när det gäller den tekniska utformningen, men försöker att i vårt svar visa på en viljeinriktning.

1) Ska varje barn ha rätt att börja i skolan, oavsett ålder, om förskola eller psykolog bedömer att det är viktigt för att barnet ska må bra?

*Instämmer delvis / Positivt inställd

2) Ska den som vill lära sig snabbare och utan tak, få rätt till mer avancerad undervisning och tillhörande gemenskap på distans, med erbjudande att behålla sitt sociala sammanhang på plats i den ordinarie klassen?

*Instämmer delvis / Positivt inställd

3) Internationellt är det vanligt med så kallade pull-out-skolor, som en dag i veckan samlar och undervisar särskilt begåvade från flera olika skolor. Ska särskilt begåvade elever kunna gå till så kallade pull-out-skolor, en dag i veckan?

*Instämmer delvis / Positivt inställd

4) Ska grund-, gymnasie- och högskolestudier kunna läsas samtidigt och i förtid, med betyg till eleven och ersättning till varje lärosäte, om det behövs för elevens fortsatta kunskapsutveckling och stimulans?

*Instämmer helt

5) Särskilt begåvade elever [kan] ha lika stora skillnader i behov mot genomsnittseleven som särskoleelever har. Ska det finnas specialiserade skolor, med nödvändiga extraresurser och som får avvika från läroplanen, för de elever som har en extremt hög intellektuell begåvning?

*Instämmer delvis / Positivt inställd

[Ordet "kan" föll tyvärr bort i enkäten som skickades ut. Partier som av denna eller annan anledning vill justera sina ställningstaganden är givetvis välkomna att höra av sig.]

6) Ska kunskap om särskild begåvning vara ett obligatoriskt inslag i utbildningar för yrkesgrupper som arbetar med barn, exempelvis lärare, förskollärare och specialpedagoger?

*Instämmer helt

7) Ska de som redan har slutfört sin yrkesutbildning ges incitament att fortbilda sig med åtminstone en grundläggande kompetensnivå inom särskild begåvning?

*Instämmer delvis / Positivt inställd

8) Ska forskning om särskilt begåvning få ökade och öronmärkta anslag, för att öka antalet svenska forskare och stimulera dem till att öka de nationella kunskaperna?

*Vet ej/ingen åsikt Liberalerna är tveksamma till öronmärkta anslag till forskning. Forskningen ska vara fri och inte styras av politiken.

9) Ska Skolinspektionen löpande säkerställa att särskilt begåvade elever får ledning och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt, med sanktioner mot de skolor som inte uppfyller dessa lagkrav?

*Instämmer delvis / Positivt inställd Skolinspektionen/Skolverket bör ges i uppdrag att särskilt följa de särskilt begåvade eleverna.

10) Ska anmälningar till Skolinspektionen fortsätta behandlas även efter att eleven har lämnat skolan, så att anmälda missförhållanden uppmärksammas och får konsekvenser?

*Vet ej/ingen åsikt Myndighetens inre arbete är inte en politisk fråga.

11) Ska behov vara avgörande, oavsett vad som ligger bakom behoven eller hur barnet förhåller sig till kunskapskraven, för rätten till tilläggsbelopp, åtgärdsprogram och särskilt stöd?

*Instämmer delvis / Positivt inställd

12) Ska SPSMs instruktion och regleringsbrev innefatta ett uttalat uppdrag att verka även för särskilt begåvade, så att deras behov tillgodoses?

*Instämmer delvis / Positivt inställd

Med vänliga hälsningar,
Lars Granath
Utredare Utbildning
---------------------------------------------------
Liberalernas parti- och riksdagskansli

Hej!

Tack för era frågor till Kristdemokraterna. Här kommer våra svar.

Eftersom en sammanställning kommer göras så är det en fördel om ni, innan eventuellt svar i löptext, inleder med ett svara enligt något av alternativen

*Instämmer helt
*Instämmer delvis / Positivt inställd
*Varken instämmer eller tar avstånd
*Tar delvis avstånd / Negativt inställd
*Tar helt avstånd

*Vet ej/ingen åsikt

1) Ska varje barn ha rätt att börja i skolan, oavsett ålder, om förskola eller psykolog bedömer att det är viktigt för att barnet ska må bra? Instämmer delvis. Det måste finnas en viss flexibilitet så att man kan börja tidigare vid behov.

2) Ska den som vill lära sig snabbare och utan tak, få rätt till mer avancerad undervisning och tillhörande gemenskap på distans, med erbjudande att behålla sitt sociala sammanhang på plats i den ordinarie klassen? Instämmer helt. Kristdemokraterna vill göra ett speciallärarlyft som syftar till att hjälpa barn med särskilda behov. Vi framhåller vikten av att alla barn ska utvecklas efter sin egen potential. Därmed anser vi att även särskilt begåvade barn ska ha rätt till specialpedagogik.

3) Internationellt är det vanligt med så kallade pull-out-skolor, som en dag i veckan samlar och undervisar särskilt begåvade från flera olika skolor. Ska särskilt begåvade elever kunna gå till så kallade pull-out-skolor, en dag i veckan? Vet ej . Det är ett sympatiskt förslag men det är inget vi har tagit ställningt till i dagsläget. Vi har inget emot att kommuner prövar olika lösningar för att tillgodose behov som finns.

4) Ska grund-, gymnasie- och högskolestudier kunna läsas samtidigt och i förtid, med betyg till eleven och ersättning till varje lärosäte, om det behövs för elevens fortsatta kunskapsutveckling och stimulans? Instämmer delvis. Det är ett sympatiskt förslag men det är inget vi har tagit ställning till i dagsläget.

5) Särskilt begåvade elever [kan] ha lika stora skillnader i behov mot genomsnittseleven som särskoleelever har. Ska det finnas specialiserade skolor, med nödvändiga extraresurser och som får avvika från läroplanen, för de elever som har en extremt hög intellektuell begåvning?

[Ordet "kan" föll tyvärr bort i enkäten som skickades ut. Partier som av denna eller annan anledning vill justera sina ställningstaganden är givetvis välkomna att höra av sig.]

Instämmer delvis. Det är också ett socialt sammanhang i skolan. Att gå i skolan är mer än att uppnå kunskaper och resultat. Vi förordar därför en lösning med mindre undervisningsgrupper och med specialllärare.

6) Ska kunskap om särskild begåvning vara ett obligatoriskt inslag i utbildningar för yrkesgrupper som arbetar med barn, exempelvis lärare, förskollärare och specialpedagoger? Instämmer helt.

7) Ska de som redan har slutfört sin yrkesutbildning ges incitament att fortbilda sig med åtminstone en grundläggande kompetensnivå inom särskild begåvning? Instämmer delvis. Vi har inga sådana förslag men ser gärna att lärare är kunniga om särskild begåvning.

8) Ska forskning om särskilt begåvning få ökade och öronmärkta anslag, för att öka antalet svenska forskare och stimulera dem till att öka de nationella kunskaperna? Tar delvis avstånd. Vi vill inte styra forskningen på det sättet, det måste lärosätena göra.

9) Ska Skolinspektionen löpande säkerställa att särskilt begåvade elever får ledning och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt, med sanktioner mot de skolor som inte uppfyller dessa lagkrav? Instämmer helt. Likaväl som att Skolinspektionen riktar kritik mot skolor som brister i stöd till barn med särskilda behov ska detta uppmärksammas.

10) Ska anmälningar till Skolinspektionen fortsätta behandlas även efter att eleven har lämnat skolan, så att anmälda missförhållanden uppmärksammas och får konsekvenser? Instämmer helt.

11) Ska behov vara avgörande, oavsett vad som ligger bakom behoven eller hur barnet förhåller sig till kunskapskraven, för rätten till tilläggsbelopp, åtgärdsprogram och särskilt stöd? Instämmer delvis. Vi har inte tagit ställning till fördelandet av tillgäggsbeloppen. Det ska finnas rättvisa kriterier och det får inte vara godtyckligt hur man fördelar tilläggsbelopp.

12) Ska SPSMs instruktion och regleringsbrev innefatta ett uttalat uppdrag att verka även för särskilt begåvade, så att deras behov tillgodoses? Instämmer helt.

Med vänlig hälsning, Tove Fridman

-------------------------------------------
Kommittéhandläggare
Kristdemokraternas riksdagskansli

Hej,

Absolut – se bifogat svar från Moderaterna.

Vänliga hälsningar,

Victoria Seemann
Politiskt sakkunnig i utbildningsfrågor
Moderaternas Riksdagskansli

[Bilaga följer]

Enkät riksförbundet för särskild begåvning – Svar från Moderaterna

*Instämmer helt
*Instämmer delvis / Positivt inställd
*Varken instämmer eller tar avstånd
*Tar delvis avstånd / Negativt inställd
*Tar helt avstånd

*Vet ej/ingen åsikt

Övergripande kommentar:
För Moderaterna är det viktigt att alla elever får chans att nå så långt de kan, kunskapsmässigt, och att även särskilt begåvade elever inte hålls tillbaka eller ignoreras utan får rätt hjälp och stöd att utvecklas vidare. Tillsammans med Alliansen har vi i vår gemensamma reformagenda enats om att vi vill se till att särskilt begåvade elever ska kunna läsa med förhöjd studietakt i högre utsträckning – och då gå snabbare fram i både grundskolan och gymnasiet.

1) Ska varje barn ha rätt att börja i skolan, oavsett ålder, om förskola eller psykolog bedömer att det är viktigt för att barnet ska må bra?’

*Instämmer delvis / Positivt inställd

Svar: Det är viktigt att skolan är anpassad till varje elevs individuella behov och elever som ha ett behov av att börja skolan tidigare kan få en sådan möjlighet. Skollagen ger i dag barn möjlighet att tas emot tidigare i både förskoleklass och klass ett.

2) Ska den som vill lära sig snabbare och utan tak, få rätt till mer avancerad undervisning och tillhörande gemenskap på distans, med erbjudande att behålla sitt sociala sammanhang på plats i den ordinarie klassen?

*Instämmer delvis / Positivt inställd

Svar: Elever som vill ha förhöjd studietakt ska få det.

3) Internationellt är det vanligt med så kallade pull-out-skolor, som en dag i veckan samlar och undervisar särskilt begåvade från flera olika skolor. Ska särskilt begåvade elever kunna gå till så kallade pull-out-skolor, en dag i veckan?

*Varken instämmer eller tar avstånd

Svar: Vi har inget sådant förslag i dagsläget men tittar gärna vidare på förslaget. Inom Alliansen var vi med och skapade möjligheten till spetsutbildning på grundskolan, vilket innebär att grundskolor i åk 7-9 kan ansöka om att starta elitklasser inom matematik, naturorienterande ämnen, samhällsorienterade ämnen, engelska eller språkval. Till dessa klasser får skolorna ha ett riksintag med antagningsprov och tester. På utbildningen läser man vissa profilämnen i högre tempo, exempelvis kan högstadieelever läsa matematik på gymnasienivå. Det pågår också försök med spetsutbildningar på gymnasiet där eleverna har möjlighet att läsa universitetskurser.

4) Ska grund-, gymnasie- och högskolestudier kunna läsas samtidigt och i förtid, med betyg till eleven och ersättning till varje lärosäte, om det behövs för elevens fortsatta kunskapsutveckling och stimulans?

*Instämmer helt

Svar: Det är ett vallöfte från Moderaterna att särskilt begåvade elever ska kunna läsa med förhöjd studietakt i högre utsträckning – och då gå snabbare fram i både grundskolan och gymnasiet.

5) Särskilt begåvade elever [kan] ha lika stora skillnader i behov mot genomsnittseleven som särskoleelever har. Ska det finnas specialiserade skolor, med nödvändiga extraresurser och som får avvika från läroplanen, för de elever som har en extremt hög intellektuell begåvning?

*Varken instämmer eller tar avstånd

[Ordet "kan" föll tyvärr bort i enkäten som skickades ut. Partier som av denna eller annan anledning vill justera sina ställningstaganden är givetvis välkomna att höra av sig.]

Svar: Vi har inget sådant förslag i dagsläget men tittar gärna vidare på förslaget.

6) Ska kunskap om särskild begåvning vara ett obligatoriskt inslag i utbildningar för yrkesgrupper som arbetar med barn, exempelvis lärare, förskollärare och specialpedagoger?

*Instämmer helt

Svar: Vi vill satsa på lärarutbildningen så att den moderniseras med mer kunskap om specialpedagogik för alla blivande lärare.

7) Ska de som redan har slutfört sin yrkesutbildning ges incitament att fortbilda sig med åtminstone en grundläggande kompetensnivå inom särskild begåvning?

*Instämmer delvis / Positivt inställd

Svar: Vi vill att alla lärare ska ha rätt till regelbunden kompetensutveckling och inom ramen för det bör möjligheter finnas att utvecklas inom elever med särskild begåvning.

8) Ska forskning om särskilt begåvning få ökade och öronmärkta anslag, för att öka antalet svenska forskare och stimulera dem till att öka de nationella kunskaperna?

*Varken instämmer eller tar avstånd

Svar: Vi har inget sådant förslag i dagsläget, men tittar gärna vidare på förslaget.

9) Ska Skolinspektionen löpande säkerställa att särskilt begåvade elever får ledning och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt, med sanktioner mot de skolor som inte uppfyller dessa lagkrav?

*Instämmer helt

Svar: För Moderaterna är det viktigt att alla elever får chans att nå så långt de kan, kunskapsmässigt, och att även särskilt begåvade elever inte hålls tillbaka eller ignoreras utan får rätt hjälp och stöd att utvecklas vidare. I Skollagen 3 kap 2 § står det också att "Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås eller de kravnivåer som gäller ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling." Moderaterna vill skärpa skolinspektionens granskningar av skolan och ge Skolinspektionen ett särskilt uppdrag att granska hur skollagens bestämmelser om särskilt stöd tillämpas. Skolor som inte når upp till lagens krav ska få skräddarsydd hjälp för att åtgärda problemen och ytterst vill vi stänga skolor som inte ger alla elever den utbildning de har rätt till.

10) Ska anmälningar till Skolinspektionen fortsätta behandlas även efter att eleven har lämnat skolan, så att anmälda missförhållanden uppmärksammas och får konsekvenser?

*Varken instämmer eller tar avstånd

Svar: Se kommentar på föregående fråga.

11) Ska behov vara avgörande, oavsett vad som ligger bakom behoven eller hur barnet förhåller sig till kunskapskraven, för rätten till tilläggsbelopp, åtgärdsprogram och särskilt stöd?

*Instämmer delvis / Positivt inställd

Svar: Vi har inte granskat bestämmelserna gällande rätt till tilläggsbelopp m.m., men vår utgångspunkt är att särskilt begåvade elever ska få det stöd som krävs för att utvecklas vidare.

12) Ska SPSMs instruktion och regleringsbrev innefatta ett uttalat uppdrag att verka även för särskilt begåvade, så att deras behov tillgodoses?

*Varken instämmer eller tar avstånd

Svar: Vi har inget sådant förslag i dagsläget, men tittar gärna vidare på förslaget.

Hej Johan,

Se svar nedan.
---

Vänligen
Deniz Norgren
Informationssekreterare
Sverigedemokraterna

1) Ska varje barn ha rätt att börja i skolan, oavsett ålder, om förskola eller psykolog bedömer att det är viktigt för att barnet ska må bra?

Tar delvis avstånd. Vi står för att förskoleklassen införlivas i den obligatoriska grundskolan. Särbegåvade elever bör stödjas i sin utveckling i förskolan och där få den stimulans som behövs.

2) Ska den som vill lära sig snabbare och utan tak, få rätt till mer avancerad undervisning och tillhörande gemenskap på distans, med erbjudande att behålla sitt sociala sammanhang på plats i den ordinarie klassen?

Instämmer helt. Varje elev ska få den stimulans och det stöd som behövs. Vi har lagt förslag om särskild satsning på särbegåvade elever.

3) Internationellt är det vanligt med så kallade pull-out-skolor, som en dag i veckan samlar och undervisar särskilt begåvade från flera olika skolor. Ska särskilt begåvade elever kunna gå till så kallade pull-out-skolor, en dag i veckan?

Instämmer delvis. Vi har inte lagt ett sådant förslag men det är en intressant idé.

4) Ska grund-, gymnasie- och högskolestudier kunna läsas samtidigt och i förtid, med betyg till eleven och ersättning till varje lärosäte, om det behövs för elevens fortsatta kunskapsutveckling och stimulans?

Instämmer delvis. Vi kommer att diskutera det.

5) Särskilt begåvade elever [kan] ha lika stora skillnader i behov mot genomsnittseleven som särskoleelever har. Ska det finnas specialiserade skolor, med nödvändiga extraresurser och som får avvika från läroplanen, för de elever som har en extremt hög intellektuell begåvning?

Instämmer delvis. Om det är praktiskt och finansiellt möjligt.

[Ordet "kan" föll tyvärr bort i enkäten som skickades ut. Partier som av denna eller annan anledning vill justera sina ställningstaganden är givetvis välkomna att höra av sig.]

6) Ska kunskap om särskild begåvning vara ett obligatoriskt inslag i utbildningar för yrkesgrupper som arbetar med barn, exempelvis lärare, förskollärare och specialpedagoger?

Instämmer helt. Ja det bör ingå. Vi har föreslagit utveckling av lärarutbildningen där ska ingå i mån av praktisk möjlighet, praktik inom utbildningen, vid särskola eller specialskola. Dessutom vill vi ta tillvara lärares kompetens och erfarenhet inom dessa områden och att denna ska användas i undervisningen på lärarutbildningen.

7) Ska de som redan har slutfört sin yrkesutbildning ges incitament att fortbilda sig med åtminstone en grundläggande kompetensnivå inom särskild begåvning?

Instämmer delvis. Vi har föreslagit omfattande förbättringar för lärarkåren som innebär möjlighet till ökade karriärmöjligheter, ökade vidareutbildningsmöjligheter, ökade befogenheter, ökat ansvar och ökad lön. Behovet behöver också styra. I skolor där behov finns för särskild kompetens gällande särbegåvade barn så är det eftersträvansvärt.

8) Ska forskning om särskilt begåvning få ökade och öronmärkta anslag, för att öka antalet svenska forskare och stimulera dem till att öka de nationella kunskaperna?

Instämmer delvis. Vi kommer att diskutera det.

9) Ska Skolinspektionen löpande säkerställa att särskilt begåvade elever får ledning och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt, med sanktioner mot de skolor som inte uppfyller dessa lagkrav?

Instämmer helt. Ja det är viktigt. Vi har föreslagit att ökad kvalitetsstyrning och ökade kontroller behövs där grunden i vårt förslag är ett förstatligande av skolan och införande av en enda skolmyndighet. Det ökar jämlikheten mellan skolor, det ökar möjligheterna att kvalitetsstyra enhetligt och likvärdigt. Vi vill även se att kontroller ökas och uppföljs.

10) Ska anmälningar till Skolinspektionen fortsätta behandlas även efter att eleven har lämnat skolan, så att anmälda missförhållanden uppmärksammas och får konsekvenser?

Instämmer helt. Självklart ska missförhållanden hanteras och åtgärdas.

11) Ska behov vara avgörande, oavsett vad som ligger bakom behoven eller hur barnet förhåller sig till kunskapskraven, för rätten till tilläggsbelopp, åtgärdsprogram och särskilt stöd?

Tar delvis avstånd. Självklart ska behov styra stöd och åtgärder. Men det är alltid grundkraven gällande kunskapskrav som gäller i första hand.

12) Ska SPSMs instruktion och regleringsbrev innefatta ett uttalat uppdrag att verka även för särskilt begåvade, så att deras behov tillgodoses?

Instämmer delvis. Vi diskutera frågan.

Även om vi under valrörelsen har gett både ris och ros till enskilda partiers utspel så är det värt att påpeka att vi tar vår partipolitiska obundenhet på allvar. Alla partier har har haft lika lång tid på sig att inkomma med svar och samtliga redovisade svar och allmänhållna texter redovisas i sin helhet. Vi vill rikta ett stort tack till alla som svarat, trots hektisk sista vecka innan valet.