En särskilt begåvad elev kan möta en skola som ser behoven, förstår dem och hittar rätt utmaningar. En annan kan möta en skola där kunskapen saknas eller där det inte finns några etablerade arbetssätt för elever som ligger långt före undervisningen. Skillnaden får stora konsekvenser, trots att skollagens krav gäller oavsett vilken skola eleven går på.
Svensk skola ska vara likvärdig och skollagen är tydlig med att skolans uppdrag inte slutar när en elev når de lägsta betygskriterierna. I 3 kap. 2 § står att alla elever ska få den ledning och stimulans de behöver för att utifrån sina egna förutsättningar kunna utvecklas så långt som möjligt. Där anges också särskilt att elever som lätt uppfyller de betygskriterier som minst ska uppfyllas ska få ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling.
För särskilt begåvade elever är den formuleringen otroligt viktig. Att klara skolan behöver inte vara samma sak som att få en undervisning som motsvarar ens förutsättningar.
När kunskapen finns öppnas fler möjligheter
Skolverket uppskattar att omkring fem procent av eleverna kan räknas som särskilt begåvade och konstaterar att dessa elever många gånger behöver andra utmaningar än sina klasskamrater. De behöver få möjlighet att lära och diskutera på sin nivå och möta stora utmaningar utifrån sina styrkor.
När en lärare har kunskap om särskild begåvning blir det lättare att förstå varför en elev som redan behärskar det klassen arbetar med kan tappa motivationen, börja ägna sig åt annat eller helt enkelt sluta anstränga sig. Fokus kan då flyttas från att försöka få eleven att passa in i undervisningen till att fundera över hur undervisningen kan möta eleven.
Det kan handla om fördjupning och större komplexitet, men också om ett högre tempo eller undervisning på en högre nivå. Det finns idag flera möjligheter inom regelverket. En elev kan exempelvis flyttas upp till en högre årskurs om förutsättningarna är uppfyllda – antingen via partiell uppflyttning i vissa ämnen eller full uppflyttning till högre årskurs. Sedan 2024 finns också utökade möjligheter för elever i grundskolan att läsa ett eller flera ämnen enligt gymnasieskolans ämnesplaner. Att läsa på en högre nivå eller i snabbare takt är inte en rättighet i sig, men Skolverket beskriver det som ett möjligt sätt att tillgodose elevens rätt till ledning och stimulans.
Det finns naturligtvis ingen enskild lösning som passar alla särskilt begåvade elever. Precis som för andra elever måste undervisningen utgå från individens behov och förutsättningar. Men för att skolan över huvud taget ska kunna göra den bedömningen behöver det finnas kunskap om särskild begåvning och om vilka pedagogiska och organisatoriska möjligheter som faktiskt finns.
När den kunskapen saknas riskerar ansvaret i stället att hamna hos eleven och familjen. Vårdnadshavare kan behöva leta information, förklara vad särskild begåvning innebär och själva föreslå pedagogiska lösningar. Samtidigt är särskilt begåvade elever inte alltid enkla att identifiera. Skolverket lyfter särskilt fram att de ibland underpresterar för att passa in eller för att de helt enkelt har tappat lusten att lära.
Att nå målen är inte samma sak som att få utvecklas
Skolans strukturer är betydligt tydligare när en elev riskerar att inte nå målen. Då finns etablerade processer kring exempelvis särskilt stöd och åtgärdsprogram. För en elev som redan når målen, men som inte får möjlighet att utvecklas i förhållande till sin förmåga, ser det tyvärr fortfarande annorlunda ut. Skolverket klargör exempelvis att ledning och stimulans inte är en form av särskilt stöd och därför inte medför rätt till ett åtgärdsprogram.
Det här är en problematik som även Skolinspektionen har uppmärksammat. I en kvalitetsgranskning från 2022 undersökte myndigheten hur 29 grundskolor arbetade med elever i årskurs 4 som låg långt fram i sin kunskapsutveckling. Granskningen visade att undervisningen i högre grad behövde anpassas till dessa elever och att lärare på många av skolorna inte kunde ge elever som låg långt fram den tid och det stöd de hade rätt till.
Skolinspektionen pekade också på att bristande stimulans kan få betydligt större konsekvenser än att en elev tycker att undervisningen är tråkig. Elever kan tappa intresset och motivationen, bli passiva eller i förlängningen misslyckas i skolan.
Problemet är inte heller något som myndigheten därefter har betraktat som löst. I Skolinspektionens årsrapport för 2024 lyfts fortsatt utvecklingsbehov på flera skolor när det gäller att ge stimulans till elever som ligger långt fram i sitt lärande.
Vi behöver prata mer om huvudmannens ansvar
När en särskilt begåvad elev inte får rätt utmaningar hamnar diskussionen lätt hos den enskilda läraren. Men det är orimligt att förvänta sig att varje lärare på egen hand ska skaffa sig fördjupad kunskap om alla de behov som kan finnas i ett klassrum. Därför behöver vi också lyfta blicken och fråga vilka förutsättningar organisationen ger läraren.
Huvudmannen är ytterst ansvarig för att utbildningen genomförs i enlighet med skollagen och andra bestämmelser. Huvudmannen ska också bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete där utbildningen följs upp och resultaten analyseras, för att därefter genomföra de insatser som behövs för att utveckla utbildningen.
Det gör kompetensfrågan större än den enskilda läraren. Om elever som ligger långt fram återkommande inte får den stimulans de behöver bör frågan därför inte bara vara varför läraren inte gjorde mer, utan också vilka förutsättningar huvudmannen har skapat för att skolan ska kunna möta dessa elever.
Det kan exempelvis handla om kompetensutveckling, tillgång till personer med fördjupad kunskap och gemensamma arbetssätt för situationer där en elev behöver undervisning på en helt annan nivå än den ordinarie. Det behöver också finnas en kontinuitet som gör att kunskapen inte försvinner så snart en kunnig lärare eller rektor byter arbetsplats. Det kan inte få handla om att särskilt begåvade elever skall ha tur nog att möta rätt personer för att få det som skollagen redan tydliggjort.
Eldsjälar kan förändra en skolgång – men de kan inte vara systemet
Inom RFSB möter vi många berättelser om lärare och rektorer som har gjort en enorm skillnad. Ibland har en enda person sett vad som egentligen händer, förstått varför en elev tappat motivationen och vågat förändra undervisningen. De personerna är oerhört viktiga och deras arbete ska både uppskattas och uppmuntras.
Samtidigt synliggör berättelserna ett större problem. Om utfallet för eleven är beroende av att just den läraren eller rektorn råkar finnas på skolan har vi inte skapat en likvärdig skola för alla. En fungerande situation riskerar dessutom att förändras från en termin till nästa när personal byts ut och kunskapen försvinner med dem.
Inför valet vill vi veta vem som tar ansvar
Det här är en av de frågor RFSB kommer att lyfta inför valet 2026. Vi vill veta hur politiken tänker säkerställa att kunskap om särskild begåvning inte är beroende av enskilda eldsjälar eller av vilken skola en elev råkar hamna på.
Vilket ansvar ska staten ha för att kunskapen ökar? Vad ska vi kunna kräva av skolhuvudmännen? Hur säkerställer vi att lärare och rektorer får tillgång till den kompetens de behöver? Och hur skapar vi strukturer som också fångar upp de elever som behöver betydligt större utmaningar än den ordinarie undervisningen erbjuder?
Skollagen ger redan elever som lätt når målen rätt till ledning och stimulans för att kunna nå längre. Frågan är därför inte bara om de har rätt att utvecklas, utan hur vi ser till att den rätten fungerar i praktiken?
Bakom många blommande barn finns någon som fattade, men ingen elev ska vara beroende av turen att hitta den personen.
Det ska inte krävas tur. Det ska finnas ett system.
Ett särskilt begåvat Sverige
Källor och vidare läsning
Sveriges riksdag – Skollag (2010:800)
3 kap. 2 § om elevers rätt till ledning och stimulans.
Skolverket – Särskilt begåvade elever
Skolverkets samlade stöd och kunskapsmaterial om särskild begåvning. Senast uppdaterad 28 maj 2026.
https://www.skolverket.se/kompetensutveckling/stod-i-arbetet/sarskilt-begavade-elever
Skolverket – Elever som lätt uppfyller målen för utbildningen
Aktuell information om ledning och stimulans samt möjligheter att läsa på högre nivå. Senast uppdaterad 25 juni 2026.
Skolverket – Ansvar för systematiskt kvalitetsarbete
Om huvudmannens ansvar att planera, följa upp, analysera och utveckla utbildningen. Senast uppdaterad 17 mars 2026.
Skolinspektionen – Stimulerande undervisning för elever som ligger långt fram i sin kunskapsutveckling
Kvalitetsgranskning av 29 grundskolor, publicerad 22 november 2022.
Skolinspektionen – Årsrapport 2024
Fortsatta utvecklingsområden i granskade skolor.