Att vara särskilt begåvad kan verka som en fördel, men det innebär också en rad utmaningar – utmaningar som många aldrig ser. En hjärna som arbetar snabbt och komplext kan vara en fantastisk tillgång, men utan rätt förståelse och stöd kan den också skapa känslor av utanförskap, frustration och vilsenhet. Det handlar inte bara om att vara “smart”, utan om att tänka annorlunda i en värld som sällan är anpassad för det.
Sociala och emotionella utmaningar
Många särskilt begåvade barn och vuxna upplever att de inte riktigt passar in. De kan ha andra intressen, djupare funderingar och ett sätt att tänka som skiljer sig från deras jämnåriga. Det kan leda till ensamhet och en känsla av att alltid vara lite utanför, trots att de försöker anpassa sig.
Sociala koder kan vara svåra att förstå – och acceptera. Vissa särskilt begåvade har svårt att förstå sociala normer som de upplever som ologiska, medan andra förstår dem alltför väl men ändå inte känner sig hemma i dem. En stark rättvisekänsla kan också skapa konflikter, särskilt när omgivningen inte ser världen på samma sätt.
Perfektionism och självkritik är en annan utmaning som många särskilt begåvade upplever. När hjärnan är van att lösa problem snabbt kan motgångar kännas överväldigande. Många särskilt begåvade sätter orimligt höga krav på sig själva, vilket kan leda till en rädsla för att misslyckas. Vissa blir handlingsförlamade av sin egen självkritik, medan andra drivs till utmattning i sin strävan efter perfektion.
Skolans begränsningar
Skolan är en plats där alla ska få utvecklas, men för särskilt begåvade elever är det ofta tvärtom. När undervisningen går för långsamt och uppgifter känns meningslösa kan det leda till att de tappar motivationen helt. En elev som ständigt underpresterar på grund av tristess riskerar att förlora tron på sin egen förmåga.
Uttrycket “när det lätta blir svårt“ syftar på en paradox som ofta upplevs av särskilt begåvade personer, framför allt barn i skolmiljöer. Det beskriver en situation där uppgifter som objektivt sett är enkla – till exempel grundläggande matte eller läsförståelse – ändå upplevs som svåra eller skapar problem för individen.
Missförstådd och feldiagnosticerad
Särskilt begåvade barn kan vara rastlösa, ifrågasättande och ha svårt att koncentrera sig på undervisning som går för långsamt. I värsta fall misstas deras beteende för trots, ADHD eller autism, och de får fel stöd – eller inget stöd alls (not: NPF förekommer även hos särskilt begåvade, så kallad 2E – twice exceptional, men diagnosticering måste se till hur symtom relaterar till olyckliga miljöfaktorer).
Många särskilt begåvade barn lär sig snabbt att det inte alltid är uppskattat att tänka annorlunda. För att slippa sticka ut kan de börja spela en roll för att dölja sin begåvning för att passa in. I skolan kan de sluta räcka upp handen och anpassa sig till en nivå som känns mer socialt accepterad. På sikt kan det leda till en känsla av förlorad identitet och låg självkänsla.
Känslomässig och mental hälsa
Särskilt begåvade individer upplever ofta världen intensivt med starka känslor och existentiella frågor, både på ett intellektuellt och känslomässigt plan. De kan reagera starkt på orättvisor, ha djupa existentiella funderingar redan som barn eller lätt bli överväldigade av intryck. När omgivningen inte förstår deras intensitet kan det leda till ensamhet och frustration.
En hjärna som ständigt söker efter utmaningar men inte får dem kan bli rastlös och tappa livsgnistan. Utan intellektuell stimulans kan särskilt begåvade hamna i ett tillstånd av apati eller depression, eftersom de inte ser någon mening i det de gör.
Man talar ofta om s.k. asynkron utveckling, dvs. när intellekt och känslor inte går i takt. Ett barn kan vara långt före sina jämnåriga i intellektuell mognad men samtidigt ha känslor och sociala färdigheter som är mer åldersadekvata, eller t.om. upplevas som yngre än sina jämnåriga på vissa plan. Denna ojämna utveckling kan skapa inre konflikter och göra det svårt för dem att relatera till andra på ett naturligt sätt.
Utmaningar i vuxenlivet
Arbetslivet kan kännas monotont och frustrerande och många särskilt begåvade vuxna har svårt att finna sig tillrätta i traditionella arbetsmiljöer. Rutinarbete kan kännas kvävande, och att vara omgiven av kollegor som tänker i mer konventionella banor kan skapa en känsla av ensamhet. Kreativitet och snabb problemlösning kan vara en enorm styrka, men för vissa särskilt begåvade innebär det också att de har svårt att fokusera på en sak i taget. De brinner för många olika områden, hoppar mellan projekt och kan känna en ständig rastlöshet.
Lägger man dessutom till känslan av att aldrig riktigt känna sig hemma någonstans så kan även vuxenlivet bli en utmaning för särskilt begåvade individer. Utan rätt nätverk och förståelse från omgivningen kan det leda till ensamhet och en ständig känsla av att inte riktigt passa in.
Därför behövs förståelse och anpassning
Utmaningarna särskilt begåvade möter handlar inte om intelligensen i sig, utan om hur omgivningen bemöter dem. Med rätt stöd, kunskap och anpassningar kan de inte bara må bättre – de kan också använda sina styrkor för att göra skillnad, både för sig själva och för samhället. Det är därför föreningar som vår – Riksförbundet för särskild begåvning – finns, för att ingen ska behöva känna sig ensam, osynlig eller oförstådd.
Med kunskap, gemenskap och rätt insatser kan vi skapa en värld där särskild begåvning ses som den tillgång den är.
Artiklar om särskild begåvning
Läs vidare
Att vara smart och känna sig dum – En dokumentär från Sveriges Radio där Jesper Kråkhede delar sina erfarenheter av att växa upp som särbegåvad och känna sig missförstådd. Nyheter från Sveriges Radio
Bluffsyndrom uppstår ofta i barndomen – En artikel från Svenska Yle som diskuterar hur känslor av otillräcklighet och impostor-syndrom kan påverka individer, särskilt de med hög begåvning. Yle.fi
Fredrik har ett IQ högt över genomsnittet – En intervju i P4 Sjuhärad där Fredrik berättar om sina upplevelser av att ha en hög intelligens och de utmaningar det medför. Nyheter från Sveriges Radio