Kategori: Nyheter

I ett färskt beslut från Skolinspektionen riktas kritik och ett föreläggande mot Ekerö, i Stockholms län. Kommunen är huvudman för Stenhamraskolan och Uppgårdsskolan, som Skolinspektionen konstaterar att inte har uppfyllt skollagens krav på att ge eleven stöd, ledning och stimulans att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. Anmälan beskriver hur detta har lett till stora svårigheter i elevens skolsituation.

Skolinspektionen understryker att skollagen ställer krav på att tillgängliga resurser inte bara riktas mot de svagaste eleverna — ingen får lämnas efter i att få möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar. De hänvisar också till Skolverkets stödmaterial, som tydligt slår fast att särskilt begåvade elever riskerar att hamna i utanförskap och i en del fall till och med blir så kallade ”hemmasittare” om de inte får lämplig undervisning och stöd. Det många inte inser är att för särskilt begåvade så handlar stimulerande undervisning sällan om prestationen i första hand utan är ofta starkt knutet till deras känsla av meningsfullhet och välbefinnande i skolan.

Insatser som skolorna redan hade gjort inkluderade bl.a. uppgifter på högre nivå och faktafilmer. Skolinspektionens bedömning, i motiveringen till beslutet, är däremot att skolorna borde ha gjort en kartläggning över elevens nivå i samtliga ämnen för att utröna vilken sorts ledning och stimulans som eleven behövde. Skolornas åtgärder befanns inte ha lett till att eleven tillgodogjorde sig eller stimulerades av undervisningen i tillräckligt hög grad. Skolinspektionen slår, i motiveringen till beslutet, även ner på brister i skolornas utredningar, som inte visar hur elevens inlärningsstil ser ut, hur behovet av anpassad lärostil ska tillgodoses och om ledning, stimulans och övriga anpassningar har potential att vara tillräckligt för att tillgodose behoven som eleven har.

Eleven i beslutet långt ifrån ensam och liknande historia berättas gång på gång av olika föräldrar, trots att den nya skollagen har funnits i nio år. I riksförbundets kontakter har Skolinspektionen tidigare gett uttryck för att de saknat kunskap och verktyg för att se till att skollagens krav, att alla elever ska få utvecklas så långt som möjligt, uppfylls. Det nya beslutet är därför glädjande och i längden kan det bana väg för att redan de regelbundna inspektionerna av skolor ska granska att skolan uppfyller dessa krav. Förhoppningsvis anpassar skolorna sin verksamhet i god tid innan det sker, men enligt Skolinspektionens enkäter finns det tyvärr skolor där så många som två tredjedelar av alla lärare anser att snabba elever ska tvingas vänta in resten av klassen. Gång på gång, år efter år. Landets huvudmän borde ha en nollvision där, vidta åtgärder och verkligen uppmuntra de många lärare som vill sprida en skolkultur där alla får sina behov tillgodosedda och får utvecklas fullt ut efter sina förmågor.

Uppföljning — Frågor, med svar från Skolinspektionens beslutsfattare:

”Via Siris-sökfunktionen syns inga fler ärenden med anmälningsgrund ”Stöd Ledning och Stimulans” som lett till kritik. Är detta första gången som en anmälan mot en skola leder till ett föreläggande, kopplat till en förmodat särskilt begåvad elevs rätt till ledning och stimulans att nå så långt som möjligt?

Ja, det stämmer.

Finns det något särskilt med denna anmälan i förhållande till tidigare anmälningar som gjorde att det i just detta fall ledde till kritik? I den anmälda situationen eller utredningstekniskt?

När det gäller tidigare anmälningar som rört särbegåvade elever har dessa ofta handlat om elever som på grund av en längre tids understimulans haft hög frånvaro eller uppvisat andra svårigheter i sin skolsituation som gjort att de riskerat att inte alls nå kunskapskraven, trots sina speciella talanger. Vi har då utrett dessa ärenden utifrån bestämmelserna om särskilt stöd som riktar sig till elever som av olika anledningar inte når eller riskerar att inte nå kunskapskraven.

På senare tid har vi dock på enheten pratat mer om hur vi även kan utreda dessa ärenden utifrån perspektivet bristande ledning och stimulans, för att uppmärksamma skolorna och huvudmän på att vikten av detta arbete för att undvika att situationen går så långt att särbegåvade elever blir understimulerade, underpresterar och inte vill gå till skolan alls.

Arbetet på vår enhet har lett till att vi tagit fram olika frågor som vi kan ställa till huvudmannen för att få in ett bra underlag för bedömning. Det här är det första ärende där vi prövat ett sådant ärende i sak på vår enhet och baserat på det underlag vi fick in från huvudmannen har vi i detta ärende funnit att skolan och huvudmannen brustit i sitt arbete.

Såvitt det går att utläsa av beslutet så riktas kritik trots att skolan vidtagit åtgärder för att stimulera eleven, ”i form av uppgifter på högre nivå, tillgång till digitala skrivhjälpmedel, inläsningstjänst och faktafilmer/videoklipp”, men att detta i sig inte är tillräckligt för att uppfylla lagens krav på ledning och stimulans att nå så långt som möjligt utan att dessa krav är mer långtgående. Är det korrekt uppfattat? 

Nej, vi måste göra en bedömning i varje enskilt ärende utifrån det underlag vi har. I just detta fall har vi bedömt att de åtgärder skolan satt in inte varit tillräckliga bland annat eftersom skolan själv medgett att det inte fungerat och att det framgått att elevens skolsituation har försämrats. Men vi kan aldrig säga vilka specifika åtgärder en skola ska sätta in eller vilka resurser som ska avsättas för en elev. Vi kan inte heller generellt säga att vissa åtgärder alltid eller aldrig är tillräckliga.

Regleringen kring 3 kap. 3 § [ändras snart till 4§] skollagen är inte särskilt tydlig i vad skolorna exakt ska göra för att en elev som lätt når kunskapskraven ska nå längre. Det finns inte heller något tydligt i förarbetena till lagen. Detta har gjort det svårt för Skolinspektionen att i individärenden veta vilka krav vi kan ställa på skolorna och huvudmännen.

Vi anser dock att en förutsättning för att en skola ska kunna ge ledning och stimulans för att en elev som lätt når kunskapskraven ska nå längre är att skolan kartlägger elevens kunskaper och förmågor, för att se vart stödet och uppmuntran ska riktas. Detta är också i linje med det stödmaterial som Skolverket har utarbetat. 

I vilken grad är detta beslut att se som prejudicerande? 

Våra beslut avser en enskild situation och vi ser dem inte som prejudicerande. Däremot kanske vi framöver kommer att titta på att utreda frågor om särbegåvade barn på ett nytt sätt utifrån beskrivningen ovan.

Svar från Lisa Green, Skolinspektionen
Utredare, Stockholmsavdelningen/Tillsyn utifrån individärenden
Ur mail till RFSBs ordförande, daterat 190314