Se även våra punkter, med skolpolitiska önskemål inför valåret 2022, på vår Facebook-sida.

1. Behovsanpassad skolgång

• • Behovsbaserad skolstart och årskursuppflytt
    Varje elev ska börja skolan när eleven är redo. Varje elev ska gå i den årskurs som bäst tillgodoser elevens behov. Det finns ett starkt stöd i forskning för att det är positivt, även för den sociala utvecklingen, att flytta upp elever som ligger långt före de jämnåriga. Det behöver finnas tydliga rutiner för hur bedömning, uppflytt och stöd ska gå till.
  • Distansundervisning och stöd via webben
    Via webben kan landets särskilt begåvade elever få tillgång till både undervisning och gemenskap. Vi vill arbeta för offentligt finansierade plattformar för distansundervisning, utan tak i lärandet. Det barn som vill behålla sitt sociala sammanhang i en klass med jämnåriga ska få det.
  • Pull-out-skola delar av veckan
    En anpassning som är enkel att införa, och vanlig i utlandet, är att eleven lämnar sin klass en eller flera dagar i veckan, och går till en annan grupp för behovsoptimerad skola, tillsammans med andra särskilt begåvade. Finansieringen bör inte drabba hemskolan negativt.
  • Kombinera olika nivåer och stadier
    Studierna behöver kunna byggas ihop av kurser från helt olika årskurser, om det ska passa ett barn som har höga förmågor i vissa områden, men åldersadekvata i andra. Det behöver vara möjligt att samtidigt höra till en klass i grundskolan och läsa kurser på gymnasiet och högskolan. Det behövs former för den ekonomiska ersättningen till varje lärosäte. Formalia och antagningskrav måste vara rimliga. All utbildning ska ge betyg och poäng, åtminstone i efterhand.
  • Egna skolor för de som behöver
    Egen skolform på heltid finns redan för elever med behov av särskola. Många särskilt begåvade elever har också behov som är så stora, att de behöver något helt annat än jämnåriga. Särskilt begåvade barn mår också bättre av att få arbeta ihop med jämlikar, och kunna spegla sig i dem, för att utveckla socialt självförtroende och färdigheter. Idag är det alltför många som inte lär sig något nytt, och som samtidigt känner sig annorlunda och fel i gruppen.

    2. Yrkeskompetens och kunskapsutveckling

  • Obligatorisk del av utbildningarKunskap om särskild begåvning ska vara ett obligatoriskt inslag i utbildningar för yrkesgrupper som arbetar med barn, exempelvis lärare, förskollärare, barnskötare, specialpedagoger, rektorer, fritidspedagoger, barnläkare och psykologer.
  • Kunskapslyft för befintlig personal
    De som redan har slutfört sin yrkesutbildning måste ges möjlighet och incitament att fortbilda sig med åtminstone en grundläggande kompetensnivå inom särskild begåvning. Utbildningar, även på distans, behöver utformas och ges till stora grupper varje termin.
  • Anslag för forskning, doktorandtjänster och professurer
    I skollagen står att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund, men det är till största delen internationell forskning som finns tillgänglig inom området begåvning, intelligens och talang. En knapp handfull forskare är verksamma inom en svensk kontext. De skulle behöva bli fler, få utökade resurser och stimuleras till att öka de nationella kunskaperna. Detta är av vikt såväl för barns utveckling och välbefinnande som för landets framtida kompetens och innovationsförmåga.

    3. Incitament – Kontroll, uppföljning, sanktioner och stöd, så att skollagen följs

• Säkrad rätt att utvecklas så långt som möjligt, genom kontroll och sanktioner
  Skolinspektionen måste regelmässigt använda effektiva instrument för att kontrollera att skolorna uppfyller lagkravet att alla elever ska få utvecklas så långt som möjligt (skollagen kap. 3 §3 m.m.). I princip alla anmälningar kopplade till detta lagkrav läggs idag ner utan att skolan får kritik. Att bryta mot en lag, som är så central för särskilt begåvades välbefinnande, får inte göras utan konsekvenser.
• Skolinspektionen-anmälningar utreds även efter skolbyte
  Eftersom föräldrar som anmäler till Skolinspektionen kan upplevas som provocerande av skolan så sker anmälan ofta i ett sent skede när stor skada redan är skedd och föräldrarna tappat hoppet att skolan frivilligt kommer att bättra sig. För barnets bästa kan då ett skolbyte vara nödvändigt innan utredningen är klar. I incitamentssyfte, för elevens upprättelse och andra och framtida elevers skull är det viktigt att anmälningar fortsätter behandlas även efter att eleven har lämnat skolan.
• En behovscentrerad skollag
  Ett flertal former av stöd och åtgärder begränsas i Skollagen till att enbart syfta till att eleven ska uppnå kunskapskraven. Detta är exkluderande mot elever som mår dåligt och riskerar att fara illa av andra anledningar. Behov ska vara avgörande, inte vad som ligger bakom behoven eller hur barnet förhåller sig till kunskapskraven.
• SPSM – Tydligare uppdrag kopplat till särskild begåvning
  SPSMs nuvarande instruktion och regleringsbrev är uppbyggda kring begreppet “funktionsnedsättning”, som verkar exkluderande mot särskilt begåvade och andra grupper vars stora och avvikande behov är följden av andra variationer i funktionssätt än en nedsättning. Uppdraget behöver bli mer tydligt inkluderande, så skolor får det stöd de behöver kopplat till särskild begåvade elever.

  Du kan även läsa intervjuer med styrelsen och följa vår Facebook-sida om du vill veta mer om vad vi vill åstadkomma.