Understimulans leder till motstånd

En av de mest förekommande orsakerna till att en elev slutar prestera är brist på stimulans. Om en elev redan behärskar innehållet, som till exempel alltför enkel matematik eller stavning som hen redan kan, så upplevs ofta upprepning och ett lågt tempo som oerhört uttröttande. Det som är “lätt” i sak blir alltså “svårt” att engagera sig i. Det gör att motivationen sjunker, fokuset försvinner, och beteenden som misstas för slöhet eller trots kan uppstå.

I de här fallen kan de begåvade eleverna ofta missförstås och inte sällan sätts åtgärder in som skall hjälpa eleven att “sköta sig bättre”. Det förekommer också att avklarande av “det lätta” (oöverstigliga?) sätts som villkor för att läraren ska ge barnet uppgifter på hens nivå. Sådana åtgärder kan bli dubbelt problematiska eftersom bristen på lyhördhet från pedagog och personal kan skapa misstro och ett avståndstagande mot vuxna. Detta hos en elev som då alltså redan kämpar för att hitta motivation i skolans miljö.

Djupbearbetning skapar kognitiva fällor

Särskilt begåvade personer bearbetar ofta information på djupet, även när uppgiften är tänkt att vara enkel. Det gör att enkla instruktioner kan blir svårtolkade, eftersom eleven hela tiden letar efter dolda betydelser, nyanser eller alternativ som inte var avsedda.

Prestationsångest och möjligheten att misslyckas

Särskilt begåvade barn och vuxna brottas ofta med oerhört höga krav på sig själva. Många föräldrar vittnar om att de blivit kritiserade för att de upplevs ställa för höga krav på sina begåvade barn, när det i själva verket är barnet själv som satt de höga kraven. Särskilt begåvade är ju vana att kunna klara saker snabbt och rätt och det kan leda till att de undviker uppgifter där det finns risk att misslyckas. Även enkla uppgifter kan blockeras av prestationsångest och skolan har därför en viktig del i att jobba för att eleven tränar på att inte alltid prestera på topp. Om inte eleven får möjlighet att misslyckas i ett tryggt klassrum så finns risken att hen inte vet hur detta skall hanteras senare i skolan och livet.

“En viktig uppgift som jag som pedagog har är att utmana eleven och samtidigt fånga upp eleven när hen möter på motstånd. Då måste jag finnas där för att guida och ge verktyg och alternativa sätt att lösa uppgiften”

Catrin Klasenius, Förstelärare och leg. lärare matematik/NO/Teknik åk 1-7 i Gävle kommun

Känslomässiga och sociala hinder

En annan viktig aspekt är social och emotionell miljö. Om en begåvad person inte känner sig förstådd, accepterad eller stimulerad i sin omgivning, kan det påverka både självbild och prestation. Den känslomässiga energin som går åt till att hantera detta kan göra att till och med enkla saker kan kännas övermäktiga. Att begåvade elever blir ihop parade i klassrummet med andra elever som har förståelse och intresse att förstå eleven och uppgiften är extra viktigt.

Sammanfattning

“När det lätta blir svårt” är ett uttryck som fångar verkligheten för många särskilt begåvade barn och vuxna. Det handlar alltså inte om bristande förmåga, utan om hur omgivningen, uppgifternas utformning, och individens egna inre processer kan skapa hinder även där det inte borde finnas några. Att förstå detta fenomen är avgörande för att kunna bemöta och stötta särskilt begåvade på rätt sätt, både i skolan, arbetslivet och vardagen.

Källor

  • Pia Rehn Bergander – “När det enkla ändå blir svårt: särskilt begåvade elever med adhd och autism”
  • Skolverket – “Särskilt begåvade elever behöver stimulans och samhörighet”
  • Forskning.se – “Särskilt begåvade barn beskrivs på negativt sätt i skolan”
  • Mensa Sverige – “Särskilt begåvade barn”
  • Intervju med Catrin Klasenius, Förstelärare och leg. lärare matematik/NO/Teknik åk 1-7 i Gävle kommun