Vad vill partierna? Valenkät 2026

Frågor där Socialdemokraterna har inkommit med fritextssvar: 1) FLEXIBEL SKOLSTART (RÄTT TILL RÄTT ÅRSKURS – skolpolitiska önskemål #1) Ska varje barn ha rätt att börja i skolan, oavsett ålder, om förskola eller psykolog bedömer att det är viktigt för att barnet ska må bra? Instämmer helt Kommentar: De som är redo att börja skolan tidigare ska ha möjlighet till det. 2) TIDIG UPPTÄCKT (skolpolitiska önskemål #2) En garanti för tidiga stödinsatser har införts och Skolverket skriver att “rätt stöd i rätt tid kan vara avgörande”. Motsvarande gäller även för särskilt begåvade barns behov. Ska även särskilt begåvade barn garanteras tidig upptäckt och stimulansinsatser i grundskolan, oavsett vårdnadshavarnas kunskap och engagemang? Instämmer delvis / Positivt inställd Kommentar: Alla barn ska i så lång utsträckning som möjligt ha rätt till en individanpassad utbildning som ger barnet bästa möjlighet att utvecklas. 3) KOMBINATION AV SKOLFORMER (TAKLÖS GRUNDSKOLA – skolpolitiska önskemål #3) Ska elever som har behov av det, för fortsatt kunskapsutveckling och stimulans i ett eller flera ämnen, ha rätt att läsa grund-, gymnasie- och högskolestudier samtidigt och i förtid, med betyg till eleven och ersättning till varje lärosäte? Instämmer delvis / Positivt inställd Kommentar: Vi är positiva till att extra utmaningar ges till elever som kan och vill springa före samt att skolor ska kunna erbjuda utbildning på högre nivå. 4) MINIMERA NEGATIVA KONSEKVENSER AV UPPFLYTT (skolpolitiska önskemål #4) Att behöva och få en snabbare studietakt åtföljs idag av bl.a. ekonomiska konsekvenser, där möjlighet till årskursuppflytt blir en klassfråga. Uppflyttade barn får upp till tre års kortare tid med studiemedel, föräldrar kan behöva köpa läromedel, busskort och måltider till sitt omyndiga barn o.s.v. Ska dessa negativa konsekvenser av uppflytt minimeras eller tas bort, så att även mindre bemedlade familjer får möjlighet att låta sina barn flytta till en högre årskurs eller skolform vid behov? Instämmer delvis / Positivt inställd Kommentar: Vi vill se ett generöst och flexibelt system för studiemedel som möjliggör för studenterna att fullt ut kunna fokusera på studier och kompetensutveckling. Samtidigt måste systemet byggas upp rättvist. 5) SPECIALISERADE SKOLOR (STIMULANSUTBILDNINGAR – skolpolitiska önskemål #5) Särskilt begåvade elever kan ha lika stora skillnader i behov mot genomsnittseleven som elever i anpassad skola (tidigare särskola) har. Ska det finnas specialiserade skolor, med nödvändiga extraresurser och som får avvika från läroplanen, för de elever som har en extremt hög intellektuell begåvning? Varken instämmer eller tar avstånd Kommentar: Vi tror att det mesta kan göras inom skolsystemet och har i nuläget inga förslag om specialiserade skolor. 7) TYDLIGARE UPPDRAG TILL SPSM Ska SPSM:s instruktion och regleringsbrev innefatta ett uttalat uppdrag att verka även för särskilt begåvade, så att deras behov tillgodoses? Instämmer delvis / Positivt inställd Kommentar: Det är viktigt att också barn med särskild begåvning får stöd att kunna utvecklas och utmanas i skolan. Det är inte säkert att det lämpligast görs inom SPSM:S uppdrag. 8) OBLIGATORISKT I LÄRARUTBILDNING (KUNSKAP PÅ LÄRARUTBILDNINGAR – skolpolitiska önskemål #8) Ska kunskap om särskild begåvning vara ett obligatoriskt inslag i utbildningar för yrkesgrupper som arbetar med barn, exempelvis lärare, förskollärare och specialpedagoger? Instämmer delvis / Positivt inställd Kommentar: Det är rimligt att pedagogiska utbildningar omfattar barns olika mognadsgrad och begåvningar. 9) ÅTERINFÖR ANMÄLNINGSRÄTT TILL SKOLINSPEKTIONEN Vill ni återinföra rätten att anmäla missförhållanden till Skolinspektionen, inte minst så att de (i fallet med kommunala huvudmän) utreds rättssäkert av en oberoende statlig tillsynsmyndighet som inte är part i målet? Varken instämmer eller tar avstånd Kommentar: I grunden är det skolan och huvudmannens ansvar att se till att alla elever får det stöd och den stimulans som de behöver för att utvecklas så långt som möjligt. När detta inte fungerar är det viktigt att Skolinspektionen arbetar för att komma till rätta med detta. //Richard

Miljöpartiet har inte inkommit med några fritextssvar. Enkätfrågorna besvarade av Leo Theander, politiskt sakkunnig.

Frågor där Centerpartiet har inkommit med fritextssvar: 1) FLEXIBEL SKOLSTART (RÄTT TILL RÄTT ÅRSKURS – skolpolitiska önskemål #1) Ska varje barn ha rätt att börja i skolan, oavsett ålder, om förskola eller psykolog bedömer att det är viktigt för att barnet ska må bra? Instämmer delvis / Positivt inställd Svar: Vi i Centerpartiet är positiva till att skolstart och skolgång i större utsträckning anpassas efter elevens utveckling, mognad och individuella förutsättningar. Vi har tidigare uttryckt stöd för flexibel skolstart och för att ålder inte ensamt ska avgöra när ett barn börjar skolan. Däremot har vi inte tagit ställning för att varje barn ska ha en ovillkorlig rätt att börja i valfri årskurs enbart efter bedömning av förskola eller psykolog. Vi vill också se en mer flexibel skolgång där vissa elever kan gå snabbare fram och andra kan få längre tid på sig, med elevens kunskaps- och mognadsnivå som utgångspunkt. 2) TIDIG UPPTÄCKT (skolpolitiska önskemål #2) En garanti för tidiga stödinsatser har införts och Skolverket skriver att “rätt stöd i rätt tid kan vara avgörande”. Motsvarande gäller även för särskilt begåvade barns behov. Ska även särskilt begåvade barn garanteras tidig upptäckt och stimulansinsatser i grundskolan, oavsett vårdnadshavarnas kunskap och engagemang? Instämmer helt Svar: Vi anser att alla elever ska mötas utifrån sina individuella förutsättningar. Elever som behöver stöd ska få det. Elever som har lätt för sig ska få utmaningar och stimulans för att kunna fortsätta utvecklas. Detta ska gälla oavsett vårdnadshavarnas kunskap eller engagemang. Vår politik bygger på tidig upptäckt, kartläggning och uppföljning av elevers behov. Vi vill att skolan ska identifiera både elever som riskerar att inte nå kunskapsmålen och elever som behöver större utmaningar för att nå sin fulla potential. 3) KOMBINATION AV SKOLFORMER (TAKLÖS GRUNDSKOLA – skolpolitiska önskemål #3) Ska elever som har behov av det, för fortsatt kunskapsutveckling och stimulans i ett eller flera ämnen, ha rätt att läsa grund-, gymnasie- och högskolestudier samtidigt och i förtid, med betyg till eleven och ersättning till varje lärosäte? Instämmer delvis / Positivt inställd Svar: Vi är positiva till att elever som behöver det ska kunna läsa snabbare och på en högre nivå. Vi har uttryckt stöd för att elever lättare ska kunna läsa kurser eller utbildning på en högre skolform. Vi är även positiva till att titta på möjligheten till en generell individuell rättighet att samtidigt läsa grundskola, gymnasium och högskola med obligatorisk ersättning till berörda utbildningsanordnare. Vi har tidigare också varit positiva till spetsutbildningar och till att elever som utvecklas snabbare ska kunna få särskild stimulansundervisning. Fritext om högskoleprovet: Vi har ännu inte tagit uttrycklig ställning till om högskoleprovet bör öppnas för grundskoleelever som har godkända kurser motsvarande gymnasiets första år. Vi är däremot beredda att titta på frågan mer djupgående då vi delar er problembild kring vilka hinder detta skapar för barn med särskilt begåvning. 4) MINIMERA NEGATIVA KONSEKVENSER AV UPPFLYTT (skolpolitiska önskemål #4) Att behöva och få en snabbare studietakt åtföljs idag av bl.a. ekonomiska konsekvenser, där möjlighet till årskursuppflytt blir en klassfråga. Uppflyttade barn får upp till tre års kortare tid med studiemedel, föräldrar kan behöva köpa läromedel, busskort och måltider till sitt omyndiga barn o.s.v. Ska dessa negativa konsekvenser av uppflytt minimeras eller tas bort, så att även mindre bemedlade familjer får möjlighet att låta sina barn flytta till en högre årskurs eller skolform vid behov? Instämmer helt Svar: Ja, vi vill riva de ekonomiska hindren för de barn och unga som vill och behöver hoppa över en årskurs eller påbörja högskolestudier tidigare. 5) SPECIALISERADE SKOLOR (STIMULANSUTBILDNINGAR – skolpolitiska önskemål #5) Särskilt begåvade elever kan ha lika stora skillnader i behov mot genomsnittseleven som elever i anpassad skola (tidigare särskola) har. Ska det finnas specialiserade skolor, med nödvändiga extraresurser och som får avvika från läroplanen, för de elever som har en extremt hög intellektuell begåvning? Instämmer delvis / Positivt inställd Svar: Vi är positiva till särskilda utbildningsformer och stimulans för elever som utvecklas snabbt. Vi har bland annat föreslagit spetsutbildningar i grundskolans senare år och rätt till stimulansundervisning för elever som ligger långt fram i ett eller flera ämnen. Detta bör också göras i yngre åldrar. Vi har däremot inte uttryckligen tagit ställning för att införa särskilda skolor för elever med extremt hög intellektuell begåvning som får avvika från läroplanen. Vår huvudinriktning är i stället en mer individanpassad skola, där stödet och stimulansen anpassas efter elevens behov. 6) ORSAKSNEUTRALT SÄRSKILT STÖD (eller motsvarande) (BEHOVSCENTRERAD SKOLA – skolpolitiska önskemål #6 och SÄRSKILD STIMULANS – skolpolitiska önskemål #7) Ska behov vara avgörande, oavsett vad som ligger bakom behoven eller hur barnet förhåller sig till kunskapskraven/betygskriterierna, för rätten till tilläggsbelopp, åtgärdsprogram och särskilt stöd (eller motsvarande)? Instämmer helt Svar: Vi anser att elevens behov ska stå i centrum. Skolan ska enligt våra förslag screena elever, följa deras utveckling och sätta in stöd eller andra insatser utifrån elevens faktiska behov och förutsättningar (oavsett om de har diagnos eller inte, eller vilken orsak som ligger till grund för behovet). Vilken orsak som ligger till grund för behovet av stöd är viktigt att identifiera för att kunna sätta in stöd. Men det ska inte vara ett argument för att inte sätta in det stöd eleven behöver. 7) TYDLIGARE UPPDRAG TILL SPSM Ska SPSM:s instruktion och regleringsbrev innefatta ett uttalat uppdrag att verka även för särskilt begåvade, så att deras behov tillgodoses? Tar delvis avstånd / Negativt inställd Svar: Vi anser att specialpedagogiska skolmyndighetens uppdrag även i fortsättningen ska vara riktat mot elever som behöver stöd på grund av funktionsnedsättningar och variationer. 8) OBLIGATORISKT I LÄRARUTBILDNING (KUNSKAP PÅ LÄRARUTBILDNINGAR – skolpolitiska önskemål #8) Ska kunskap om särskild begåvning vara ett obligatoriskt inslag i utbildningar för yrkesgrupper som arbetar med barn, exempelvis lärare, förskollärare och specialpedagoger? Instämmer helt Svar: Vi vill reformera lärarutbildningen så att lärare får bättre verktyg och tillräcklig kompetens för att möta varje elevs individuella behov. Vi vill också att lärarutbildningen ska vara mer evidensbaserad och verksamhetsförlagd. Inom ramen för det är kunskaper om elever med särskild begåvning. Vi har däremot inte uttryckligen tagit ställning till att kunskap om särskild begåvning ska vara ett obligatoriskt moment för lärare, förskollärare och specialpedagoger. Vår principiella inriktning talar för ökad kompetens om olika elevbehov, men den specifika frågan om ett obligatoriskt inslag om särskild begåvning är inte tydligt beslutad. 9) ÅTERINFÖR ANMÄLNINGSRÄTT TILL SKOLINSPEKTIONEN Vill ni återinföra rätten att anmäla missförhållanden till Skolinspektionen, inte minst så att de (i fallet med kommunala huvudmän) utreds rättssäkert av en oberoende statlig tillsynsmyndighet som inte är part i målet? Instämmer delvis / Positivt inställd Svar: Vi vill stärka elevers rättigheter och har föreslagit en elevlag som ska tydliggöra elevers rätt till utbildning av hög kvalitet, tidigt stöd, delaktighet och en trygg skolmiljö. Vi vill också att det ska få konsekvenser om en huvudman inte uppfyller sina skyldigheter. Vi har föreslagit en visselblåsarfunktion hos Skolinspektionen som motsvarar den funktion som ni föreslår. En sådan visselblåsarfunktion bör garantera rätt till återkoppling. Mattias Valredaktionen Centerpartiets Riksdagskansli

Frågor där Liberalerna har inkommit med fritextssvar: 2. En garanti för tidiga stödinsatser har införts och Skolverket skriver att “rätt stöd i rätt tid kan vara avgörande”. Motsvarande gäller även för särskilt begåvade barns behov. Ska även särskilt begåvade barn garanteras tidig upptäckt och stimulansinsatser i grundskolan, oavsett vårdnadshavarnas kunskap och engagemang? Instämmer helt Kommentar: Även särskilt begåvade elever ska uppmärksammas och få den stimulans de behöver. Det ska inte vara beroende av vårdnadshavarnas kunskap eller engagemang. 3. Ska elever som har behov av det, för fortsatt kunskapsutveckling och stimulans i ett eller flera ämnen, ha rätt att läsa grund-, gymnasie- och högskolestudier samtidigt och i förtid, med betyg till eleven och ersättning till varje lärosäte? Instämmer delvis / Positivt inställd Kommentar: Liberalerna är positiva till att elever ska kunna läsa i snabbare takt och på en högre nivå. Under mandatperioden har regeringen också gjort det lättare att göra detta och permanentat spetsutbildningarna. Vi har däremot inte tagit ställning för en generell rätt att samtidigt läsa inom grundskola, gymnasium och högskola. 4. Att behöva och få en snabbare studietakt åtföljs idag av bl.a. ekonomiska konsekvenser, där möjlighet till årskursuppflytt blir en klassfråga. Uppflyttade barn får upp till tre års kortare tid med studiemedel, föräldrar kan behöva köpa läromedel, busskort och måltider till sitt omyndiga barn o.s.v. Ska dessa negativa konsekvenser av uppflytt minimeras eller tas bort, så att även mindre bemedlade familjer får möjlighet att låta sina barn flytta till en högre årskurs eller skolform vid behov? Vet ej/ingen åsikt Kommentar: Liberalerna har inte tagit ställning till den föreslagna modellen för studiemedel och andra ekonomiska konsekvenser vid årskursuppflyttning. 5. Särskilt begåvade elever kan ha lika stora skillnader i behov mot genomsnittseleven som elever i anpassad skola (tidigare särskola) har. Ska det finnas specialiserade skolor, med nödvändiga extraresurser och som får avvika från läroplanen, för de elever som har en extremt hög intellektuell begåvning? Instämmer helt Kommentar: Liberalerna är positiva till specialiserade utbildningar för elever som behöver större akademiska utmaningar. Regeringen har bland annat permanentat spetsutbildningarna. 6. Ska behov vara avgörande, oavsett vad som ligger bakom behoven eller hur barnet förhåller sig till kunskapskraven/betygskriterierna, för rätten till tilläggsbelopp, åtgärdsprogram och särskilt stöd (eller motsvarande)? Instämmer helt Kommentar: Elevens behov ska stå i centrum. 7. Ska SPSM:s instruktion och regleringsbrev innefatta ett uttalat uppdrag att verka även för särskilt begåvade, så att deras behov tillgodoses? Instämmer helt Kommentar: SPSM, eller annan lämplig myndighet, bör ha ett tydligt uppdrag att bidra med kunskap och stöd även kring särskilt begåvade elevers behov. 8. Ska kunskap om särskild begåvning vara ett obligatoriskt inslag i utbildningar för yrkesgrupper som arbetar med barn, exempelvis lärare, förskollärare och specialpedagoger? Instämmer delvis / Positivt inställd Kommentar: Lärare och andra yrkesgrupper som arbetar med barn behöver kunskap om särskild begåvning för att kunna upptäcka och möta dessa elevers behov. 9. Vill ni återinföra rätten att anmäla missförhållanden till Skolinspektionen, inte minst så att de (i fallet med kommunala huvudmän) utreds rättssäkert av en oberoende statlig tillsynsmyndighet som inte är part i målet? Varken instämmer eller tar avstånd Kommentar: Elever och vårdnadshavare ska kunna få allvarliga missförhållanden uppmärksammade av en oberoende statlig tillsynsmyndighet. Liberalerna har däremot inte tagit ställning till att exakt den tidigare ordningen ska återinföras. Axel Karlsson Politiskt sakkunnig, Liberalernas riksdagskansli

Frågor där Moderaterna har inkommit med fritextssvar: 3) KOMBINATION AV SKOLFORMER (TAKLÖS GRUNDSKOLA – skolpolitiska önskemål #3) Ska elever som har behov av det, för fortsatt kunskapsutveckling och stimulans i ett eller flera ämnen, ha rätt att läsa grund-, gymnasie- och högskolestudier samtidigt och i förtid, med betyg till eleven och ersättning till varje lärosäte? Instämmer helt Motivering: Moderaterna vill inrätta ett nationellt program för särskilt begåvade elever som möjliggör att elever studerar tillsammans med sin ordinarie klass i vissa ämnen och på högre nivå i andra, kopplat till ett nationellt kunskapscentrum. Vi vill också att antagningsregler för enskilda kurser inom högre utbildning ses över för att underlätta för särskilt begåvade elever, det vill säga att avsaknad av fullständig behörighet inte ska stoppa en elevs fortsatta utveckling inom ett ämne där personen ligger långt före. 5) SPECIALISERADE SKOLOR (STIMULANSUTBILDNINGAR – skolpolitiska önskemål #5) Särskilt begåvade elever kan ha lika stora skillnader i behov mot genomsnittseleven som elever i anpassad skola (tidigare särskola) har. Ska det finnas specialiserade skolor, med nödvändiga extraresurser och som får avvika från läroplanen, för de elever som har en extremt hög intellektuell begåvning? Instämmer delvis / Positivt inställd Motivering: Moderaterna vill inrätta ett nationellt centrum för elever med särskild begåvning samt ta fram en nationell definition av ‘särskilt begåvad elev'”, vi vill även att alla skolhuvudmän har en handlingsplan för särskilt begåvade elever. Vi ser snarare stöd och stimulans inom den befintliga skolstrukturen, inte separata specialiserade skolor för en snäv grupp. Ett nationellt program ska ge eleverna tillgång till mer avancerade undervisningsmoment i vissa ämnen, samtidigt som de fortsätter vara en del av sin ordinarie klass. 6) ORSAKSNEUTRALT SÄRSKILT STÖD (eller motsvarande) (BEHOVSCENTRERAD SKOLA – skolpolitiska önskemål #6 och SÄRSKILD STIMULANS – skolpolitiska önskemål #7) Ska behov vara avgörande, oavsett vad som ligger bakom behoven eller hur barnet förhåller sig till kunskapskraven/betygskriterierna, för rätten till tilläggsbelopp, åtgärdsprogram och särskilt stöd (eller motsvarande)? Instämmer helt Motivering: Moderaterna anser att alla elever har rätt till den ledning och stimulans de behöver för att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling, oavsett om behovet beror på svårigheter att nå kunskapskraven eller på att eleven redan överträffar dem. 8) OBLIGATORISKT I LÄRARUTBILDNING (KUNSKAP PÅ LÄRARUTBILDNINGAR – skolpolitiska önskemål #8) Ska kunskap om särskild begåvning vara ett obligatoriskt inslag i utbildningar för yrkesgrupper som arbetar med barn, exempelvis lärare, förskollärare och specialpedagoger? Instämmer helt Motivering: Vårt förslag om ett nationellt kunskapscentrum för särskilt begåvade elever syftar bland annat till att sprida kunskap och metodstöd till lärare i hela landet. Vi ser även att särskilt speciallärare ska få kunskaper om särskild begåvning. Christine Enkätansvarig Moderaterna

Frågor där Kristdemokraterna har inkommit med fritextssvar: 1) FLEXIBEL SKOLSTART (RÄTT TILL RÄTT ÅRSKURS – skolpolitiska önskemål #1) Ska varje barn ha rätt att börja i skolan, oavsett ålder, om förskola eller psykolog bedömer att det är viktigt för att barnet ska må bra? Instämmer delvis / Positivt inställd En viss flexibilitet bör finnas så man kan börja tidigare vid behov. 2) TIDIG UPPTÄCKT (skolpolitiska önskemål #2) En garanti för tidiga stödinsatser har införts och Skolverket skriver att “rätt stöd i rätt tid kan vara avgörande”. Motsvarande gäller även för särskilt begåvade barns behov. Ska även särskilt begåvade barn garanteras tidig upptäckt och stimulansinsatser i grundskolan, oavsett vårdnadshavarnas kunskap och engagemang? Instämmer helt Kristdemokraterna anser att man tidigt ska fånga upp elever, både de som behöver extra hjälp samt de som behöver stimulansinsatser. En del barn behöver gå snabbare fram än andra. 3) KOMBINATION AV SKOLFORMER (TAKLÖS GRUNDSKOLA – skolpolitiska önskemål #3) Ska elever som har behov av det, för fortsatt kunskapsutveckling och stimulans i ett eller flera ämnen, ha rätt att läsa grund-, gymnasie- och högskolestudier samtidigt och i förtid, med betyg till eleven och ersättning till varje lärosäte? Instämmer delvis / Positivt inställd Kristdemokraterna är positiva till att öppna högskoleprovet till de som har godkända kurser som motsvarar det första året på gymnasiet, givet att det finns nog med platser att skriva provet. 4) MINIMERA NEGATIVA KONSEKVENSER AV UPPFLYTT (skolpolitiska önskemål #4) Att behöva och få en snabbare studietakt åtföljs idag av bl.a. ekonomiska konsekvenser, där möjlighet till årskursuppflytt blir en klassfråga. Uppflyttade barn får upp till tre års kortare tid med studiemedel, föräldrar kan behöva köpa läromedel, busskort och måltider till sitt omyndiga barn o.s.v. Ska dessa negativa konsekvenser av uppflytt minimeras eller tas bort, så att även mindre bemedlade familjer får möjlighet att låta sina barn flytta till en högre årskurs eller skolform vid behov? Vet ej/ingen åsikt Kristdemokraterna har inte tagit ställning i frågan. 5) SPECIALISERADE SKOLOR (STIMULANSUTBILDNINGAR – skolpolitiska önskemål #5) Särskilt begåvade elever kan ha lika stora skillnader i behov mot genomsnittseleven som elever i anpassad skola (tidigare särskola) har. Ska det finnas specialiserade skolor, med nödvändiga extraresurser och som får avvika från läroplanen, för de elever som har en extremt hög intellektuell begåvning? Instämmer delvis / Positivt inställd Det är även ett socialt sammanhang att gå i skolan. Det är mer än att uppnå kunskap och resultat. Vi förordnar därför mindre undervisningsgrupper. 6) ORSAKSNEUTRALT SÄRSKILT STÖD (eller motsvarande) (BEHOVSCENTRERAD SKOLA – skolpolitiska önskemål #6 och SÄRSKILD STIMULANS – skolpolitiska önskemål #7) Ska behov vara avgörande, oavsett vad som ligger bakom behoven eller hur barnet förhåller sig till kunskapskraven/betygskriterierna, för rätten till tilläggsbelopp, åtgärdsprogram och särskilt stöd (eller motsvarande)? Instämmer delvis / Positivt inställd Kristdemokraterna vill se en statlig utredning för att se över det särskilda stödet och tilläggsbeloppet för elever i behov av särskilt stöd. 8) OBLIGATORISKT I LÄRARUTBILDNING (KUNSKAP PÅ LÄRARUTBILDNINGAR – skolpolitiska önskemål #8) Ska kunskap om särskild begåvning vara ett obligatoriskt inslag i utbildningar för yrkesgrupper som arbetar med barn, exempelvis lärare, förskollärare och specialpedagoger? Instämmer delvis / Positivt inställd Det är viktigt att det finns personal i skolan som har kunskap om behoven för exempelvis begåvade barn. Anton Roos, politiskt sakkunnig KRISTDEMOKRATERNA

Frågor där Sverigedemokraterna har inkommit med fritextssvar: 3) KOMBINATION AV SKOLFORMER (TAKLÖS GRUNDSKOLA – skolpolitiska önskemål #3) Ska elever som har behov av det, för fortsatt kunskapsutveckling och stimulans i ett eller flera ämnen, ha rätt att läsa grund-, gymnasie- och högskolestudier samtidigt och i förtid, med betyg till eleven och ersättning till varje lärosäte? Instämmer helt Kommentar: Gällande att tillgängliggöra högskoleprovet för yngre elever enligt vad som föreslås, så är vi öppna för en sådan diskussion. 4) MINIMERA NEGATIVAKONSEKVENSER AV UPPFLYTT (skolpolitiska önskemål #4) Att behöva och få en snabbarestudietakt åtföljs idag av bl.a. ekonomiska konsekvenser, där möjlighet tillårskursuppflytt blir en klassfråga. Uppflyttade barn får upp till tre årskortare tid med studiemedel, föräldrar kan behöva köpa läromedel, busskort ochmåltider till sitt omyndiga barn o.s.v. Ska dessa negativa konsekvenser avuppflytt minimeras eller tas bort, så att även mindre bemedlade familjer fårmöjlighet att låta sina barn flytta till en högre årskurs eller skolform vidbehov? Vet ej/ingen åsikt Kommentar: Det är en relevant frågeställning som vi ännu inte har tagit ställning till. 5) SPECIALISERADE SKOLOR(STIMULANSUTBILDNINGAR – skolpolitiska önskemål #5) Särskilt begåvade elever kanha lika stora skillnader i behov mot genomsnittseleven som elever i anpassadskola (tidigare särskola) har. Ska det finnas specialiserade skolor, mednödvändiga extraresurser och som får avvika från läroplanen, för de elever somhar en extremt hög intellektuell begåvning? Instämmer delvis / Positivt inställd Kommentar: Skolan ska på olika sätt kunna fånga upp särbegåvade elever. Kursplanen gäller vad beträffar innehåll. Sedan ligger det lite i sakens natur att det kan ske förskjutningar i tid. Det vill säga eleverna följer kursplanen med ligger före i tid i ett eller flera ämnen. 6) ORSAKSNEUTRALT SÄRSKILTSTÖD (eller motsvarande) (BEHOVSCENTRERAD SKOLA – skolpolitiska önskemål #6 ochSÄRSKILD STIMULANS – skolpolitiska önskemål #7) Ska behov vara avgörande,oavsett vad som ligger bakom behoven eller hur barnet förhåller sig tillkunskapskraven/betygskriterierna, för rätten till tilläggsbelopp,åtgärdsprogram och särskilt stöd (eller motsvarande)? Instämmer delvis / Positivt inställd Kommentar: Vi vill att elevens faktiska stödbehov ska identifieras tidigt och ligga till grund för insatserna, snarare än att stödet ska vara beroende av en viss diagnos eller annan bestämd orsak. I propositionen ”Förbättrat stöd i skolan” (prop. 2025/26:195) föreslås att behovet av särskilt stöd ska utredas tidigare än i dag och att det förtydligas i skollagen att alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans de behöver för att kunna följa undervisningen. 9) ÅTERINFÖR ANMÄLNINGSRÄTTTILL SKOLINSPEKTIONEN Vill ni återinföra rätten att anmäla missförhållanden till Skolinspektionen, inteminst så att de (i fallet med kommunala huvudmän) utreds rättssäkert av en oberoendestatlig tillsynsmyndighet som inte är part i målet? Instämmer delvis / Positivt inställd Kommentar: Vi värnar principen om ett starkt och oberoende statligt tillsynsansvar. Med detta noterat kan det finnas andra vägar att gå än att återinföra exakt den tidigare anmälningsrätten i dess gamla form. Det väsentliga är att elever och vårdnadshavare har en reell möjlighet att få eventuella missförhållanden prövade på ett rättssäkert sätt. Emma Pressavdelningen

Hej! Vi i RFSB (Riksförbundet för särskild begåvning) hoppas att ni åter vill medverka i vår valenkät, (som vi nu skickar ut för tredje valet) och tydliggöra er hållning i frågor som är viktiga för familjer med särskilt begåvade barn (uppskattningsvis ca fem procent, enligt Skolverket). RFSB presenterade inför förra valet ett antal skolpolitiska önskemål, där bakgrunden till flera av frågorna utvecklas. Detta dokument (https://rfsb.se/wp-content/uploads/2026/09/RFSBskolpolitiska.pdf) refereras fortsatt till nedan, för att kunna följa partiernas inställningar i frågorna över tid, samtidigt som några noter har lagts till om vad som faktiskt har hänt i frågorna under den gångna mandatperioden. Frågorna besvaras dels med ett flervalsalternativ och dels (om ni vill) med ett fritextsvar. Svar är förstås önskade även om ni inte hinner uppdatera svaren från 2022 (https://old.rfsb.se/2022/09/05/valenkat2022/) innan valet. 1) FLEXIBEL SKOLSTART (RÄTT TILL RÄTT ÅRSKURS – skolpolitiska önskemål #1) Ska varje barn ha rätt att börja i skolan, oavsett ålder, om förskola eller psykolog bedömer att det är viktigt för att barnet ska må bra? Instämmer helt Instämmer delvis / Positivt inställd Varken instämmer eller tar avstånd Tar delvis avstånd / Negativt inställd Tar helt avstånd Vet ej/ingen åsikt 2) TIDIG UPPTÄCKT (skolpolitiska önskemål #2) En garanti för tidiga stödinsatser har införts och Skolverket skriver att “rätt stöd i rätt tid kan vara avgörande”. Motsvarande gäller även för särskilt begåvade barns behov. Ska även särskilt begåvade barn garanteras tidig upptäckt och stimulansinsatser i grundskolan, oavsett vårdnadshavarnas kunskap och engagemang? Instämmer helt Instämmer delvis / Positivt inställd Varken instämmer eller tar avstånd Tar delvis avstånd / Negativt inställd Tar helt avstånd Vet ej/ingen åsikt 3) KOMBINATION AV SKOLFORMER (TAKLÖS GRUNDSKOLA – skolpolitiska önskemål #3) Ska elever som har behov av det, för fortsatt kunskapsutveckling och stimulans i ett eller flera ämnen, ha rätt att läsa grund-, gymnasie- och högskolestudier samtidigt och i förtid, med betyg till eleven och ersättning till varje lärosäte? Instämmer helt Instämmer delvis / Positivt inställd Varken instämmer eller tar avstånd Tar delvis avstånd / Negativt inställd Tar helt avstånd Vet ej/ingen åsikt Not: Vi bad i förra enkäten om skrivna svar, kopplat till promemorian (U2022/02568), om ni tycker det räcker med att studier på högre skolforms nivå är något som huvudmannen har möjlighet att erbjuda eller om det även ska finnas en skyldighet, i de fall eleven behöver det för att få stimulans att nå så långt som möjligt. Det beslut som promemorian utmynnade i (2023/24:UbU16) gav tyvärr enbart möjlighet och inte skyldighet att erbjuda, varför det inte är förvånande att våra medlemmar vittnar om att det gett högst begränsad effekt. Skriv också gärna om ni vill öppna högskoleprovet för elever som har godkända kurser motsvarande hela första året i gymnasiet men fortfarande är inskrivna i grundskolan (idag måste den som vill ta högskoleprovet minst vara inskriven i gymnasiets andra år). 4) MINIMERA NEGATIVA KONSEKVENSER AV UPPFLYTT (skolpolitiska önskemål #4) Att behöva och få en snabbare studietakt åtföljs idag av bl.a. ekonomiska konsekvenser, där möjlighet till årskursuppflytt blir en klassfråga. Uppflyttade barn får upp till tre års kortare tid med studiemedel, föräldrar kan behöva köpa läromedel, busskort och måltider till sitt omyndiga barn o.s.v. Ska dessa negativa konsekvenser av uppflytt minimeras eller tas bort, så att även mindre bemedlade familjer får möjlighet att låta sina barn flytta till en högre årskurs eller skolform vid behov? Instämmer helt Instämmer delvis / Positivt inställd Varken instämmer eller tar avstånd Tar delvis avstånd / Negativt inställd Tar helt avstånd Vet ej/ingen åsikt Not: Nuvarande regering har tillsatt utredningen ”Ett mer ändamålsenligt och effektivt studiemedelssystem” (Dir. 2026:75, där uppdraget ska redovisas i oktober 2027), där vi verkar för att även särskilt begåvades perspektiv ska tas upp. Skriv gärna om ni vill att även årskursuppflyttade elever ska få studiemedel under totalt nio år efter att barnbidraget har upphört. Det vill säga att de tre första åren, under vad som normalt är gymnasieålder, inte ska vara öronmärkta för gymnasiet utan efter avslutade gymnasiestudier istället kan användas för högskolestudier, så ingen tvingas gå ut i vuxenlivet med bara hälften så många kvarvarande veckor med studiemedel som sina jämnåriga. 5) SPECIALISERADE SKOLOR (STIMULANSUTBILDNINGAR – skolpolitiska önskemål #5) Särskilt begåvade elever kan ha lika stora skillnader i behov mot genomsnittseleven som elever i anpassad skola (tidigare särskola) har. Ska det finnas specialiserade skolor, med nödvändiga extraresurser och som får avvika från läroplanen, för de elever som har en extremt hög intellektuell begåvning? Instämmer helt Instämmer delvis / Positivt inställd Varken instämmer eller tar avstånd Tar delvis avstånd / Negativt inställd Tar helt avstånd Vet ej/ingen åsikt Not: Vi efterlyser ämnesövergripande och behovsbaserad stimulansundervisning från tidig ålder, till skillnad från dagens spetsutbildningar (om än numera permanenta) som enbart finns för de högre årskurserna (då många redan slocknat av understimulans) och den högre nivån begränsas till ett snävt ämnesområde. Dessutom skulle vi vilja se en antagning som grundar sig i behov, potential och funktionssätt och inte enbart på uppvisade prestationer. 6) ORSAKSNEUTRALT SÄRSKILT STÖD (eller motsvarande) (BEHOVSCENTRERAD SKOLA – skolpolitiska önskemål #6 och SÄRSKILD STIMULANS – skolpolitiska önskemål #7) Ska behov vara avgörande, oavsett vad som ligger bakom behoven eller hur barnet förhåller sig till kunskapskraven/betygskriterierna, för rätten till tilläggsbelopp, åtgärdsprogram och särskilt stöd (eller motsvarande)? Instämmer helt Instämmer delvis / Positivt inställd Varken instämmer eller tar avstånd Tar delvis avstånd / Negativt inställd Tar helt avstånd Vet ej/ingen åsikt Not: Berätta gärna hur ni resonerar kring om ni vill se ett orsaksneutralt regelverk, där risk för dåligt mående, mental ohälsa eller underutveckling (i förhållande till stimulansbehov och potential) väger lika tungt som risken att inte uppnå kunskapsmålen eller betygskriterierna. 7) TYDLIGARE UPPDRAG TILL SPSM Ska SPSM:s instruktion och regleringsbrev innefatta ett uttalat uppdrag att verka även för särskilt begåvade, så att deras behov tillgodoses? Instämmer helt Instämmer delvis / Positivt inställd Varken instämmer eller tar avstånd Tar delvis avstånd / Negativt inställd Tar helt avstånd Vet ej/ingen åsikt 8) OBLIGATORISKT I LÄRARUTBILDNING (KUNSKAP PÅ LÄRARUTBILDNINGAR – skolpolitiska önskemål #8) Ska kunskap om särskild begåvning vara ett obligatoriskt inslag i utbildningar för yrkesgrupper som arbetar med barn, exempelvis lärare, förskollärare och specialpedagoger? Instämmer helt Instämmer delvis / Positivt inställd Varken instämmer eller tar avstånd Tar delvis avstånd / Negativt inställd Tar helt avstånd Vet ej/ingen åsikt 9) ÅTERINFÖR ANMÄLNINGSRÄTT TILL SKOLINSPEKTIONEN Vill ni återinföra rätten att anmäla missförhållanden till Skolinspektionen, inte minst så att de (i fallet med kommunala huvudmän) utreds rättssäkert av en oberoende statlig tillsynsmyndighet som inte är part i målet? Instämmer helt Instämmer delvis / Positivt inställd Varken instämmer eller tar avstånd Tar delvis avstånd / Negativt inställd Tar helt avstånd Vet ej/ingen åsikt Not: Om en kommunal huvudman gör sig skyldig till missförhållanden för en särskilt begåvad elev så saknas sedan augusti 2021 möjlighet att få korrigering och upprättelse genom en oberoende utredning, sedan Skolinspektionen tilläts dra in rätten att anmäla. Numera kan drabbade enbart ”lämna uppgifter”, vilket inte ens ger rätt till återkoppling. Utredning sker nu bara vid grova kränkningar eller om missförhållandena rör ett flertal elever vid samma enhet (vilket exkluderar minoriteter, som särskilt begåvade). Utredningsansvaret har istället flyttats till den kommunala huvudmannens egen kollegiala klagomålshantering, som innan augusti 2021 agerade ren motpart till den som anmält huvudmannen till Skolinspektionen. Tack på förhand för ert deltagande!