Hur ska jag göra i klassrummet?

Att undervisa en elevgrupp där särskilt begåvade elever ingår innebär både möjligheter och utmaningar. För att alla elever ska få möjlighet att utvecklas behöver undervisningen anpassas – utan att skapa exkludering. Här är en modell för hur man konkret kan arbeta med särskilt begåvade elever, med fokus på pedagogik, inkludering, individanpassning och forskningsbaserade metoder.

Pedagogisk grund: Samma material – olika djup

Utgångspunkten är att alla elever får tillgång till samma grundmaterial, men att arbetsuppgifterna formuleras med öppna frågeställningar som startar med vad/varför/hur/när/var/vilka/vem. Denna metod bygger på Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen, där elever lär sig mest när uppgiften ligger strax över deras aktuella nivå. Öppna frågor låter särskilt begåvade elever använda sin högre abstraktions- och problemlösningsförmåga utan att separeras från gruppen.

Ett exempel: istället för att be alla redogöra för fakta om solsystemet kan man ställa frågan ”Hur skulle man ta sig till den planet som ligger längst bort?” Den här typen av uppgift aktiverar kreativt tänkande och högre ordningens tänkande (Blooms taxonomi), och möjliggör djupinlärning.

Inkludering i undervisningen och differentiering med djup

Enligt Carol Ann Tomlinsons modell för differentierad undervisning bör undervisningen anpassas efter elevernas färdigheter, intressen och inlärningsprofil. För särskilt begåvade elever innebär det ofta att de får arbeta med mer komplexa frågor, göra egna val eller gå på djupet inom ett område. Det behöver inte ske i en separat grupp utan med rätt typ av uppgifter kan detta ske i det gemensamma klassrummet.

Separat planering med kognitiv utmaning i fokus

Forskning visar att särskilt begåvade elever riskerar att utveckla negativa skolattityder och boreout om de inte blir intellektuellt stimulerade (t.ex. Reis & Renzulli, 2004). Därför är det viktigt att ha en parallell planering där kognitiv utmaning finns inbyggd. Det handlar inte om att ge ”mer av samma”, utan snarare accelererade eller fördjupade uppgifter – en metod som har starkt forskningsstöd.

Digitala verktyg som Bingel eller StudyWeb kan hjälpa till att individanpassa undervisningen, så att elever får progression i sitt lärande även om de redan uppnått målen.

Tidig identifiering är nyckeln

Tidig upptäckt är en central strategi enligt många forskare (t.ex. Silverman, 2009). När man tar emot en ny elev bör läraren vara uppmärksam på tecken på särskild begåvning: snabbt lärande, avancerat språk eller ovanlig resonemangsförmåga. Läs mer om hur dessa elever kan identifieras.

Använd gärna kartläggningsmaterial i svenska, engelska och matematik (ex. Skolverkets) eller vår checklista för att skapa en bild av elevernas nivåer. Elever som redan ligger långt före kan få anpassade mål direkt, enligt Lgr22:s principer om individanpassning.

Klassrummet som plats för upptäckt och utmaning

I praktiken kan klassrummet struktureras för att tillåta olika nivåer av utforskande. Alla arbetar med samma övergripande uppgift, men med olika djup. Tänk t.ex. ”Vilka hinder finns på vägen till den yttersta planeten?” en fråga som tillåter elever att använda kunskaper i fysik, biologi, teknik, matematik och problemlösning i kombination.

Detta tillvägagångssätt bygger på problem-based learning (PBL), en pedagogik som visat sig effektiv för att engagera särskilt begåvade elever genom att låta dem använda sin kreativitet och analysera komplexa problem.

Sammanfattning – en tillgänglig och utmanande undervisning

Att arbeta med särskilt begåvade elever handlar inte i ett första skede om att skapa speciallösningar, utan om att ha en genomtänkt pedagogisk strategi där variation, djup och öppenhet är centrala. Med hjälp av öppna frågor, digitala verktyg, tidig kartläggning och forskningsbaserade metoder som differentiering, acceleration och PBL kan lärare skapa en tillgänglig och utmanande lärmiljö för de flesta elever.

---

Referenser

• Tomlinson, C. A. (2014). The Differentiated Classroom
• Reis, S. M., & Renzulli, J. S. (2004). Current Research on the Social and Emotional Development of Gifted and Talented Students
• Silverman, L. K. (2009). Giftedness 101 (svensk översättning: Silverman, L. K. (2016). Särskilt begåvade barn)
• Vygotsky, L. (1978). Mind in Society
• Bloom, B. S. (1956). Taxonomy of Educational Objectives

---

Fler tips för dig som pedagog