Särskilt begåvade elever finns i varje klassrum. De är ofta lättare att missa än man kan tro – inte för att de saknar förmåga, utan för att deras styrkor ibland döljs bakom rastlöshet, anpassning eller tystnad. För att skapa en inkluderande skola, där alla elever får utvecklas utifrån sina behov, är det viktigt att kunna känna igen tecknen på särskild begåvning och förstå hur de kan visa sig i praktiken.
Vad innebär särskild begåvning?
Särskild begåvning handlar om mycket mer än ett högt IQ. En särskilt begåvad elev kan visa ovanligt starka förmågor inom områden som:
- Logiskt och analytiskt tänkande
- Kreativitet och problemlösning
- Språk och kommunikation
- Empati och etisk känslighet
- Motorik och konstnärliga uttryck
Det handlar inte alltid om att vara bäst på prov eller leverera perfekta prestationer. Snarare kan det handla om hur eleven tänker: snabbt, djupt, annorlunda.
Läs mer om Särskild begåvning.
Hur kan särskild begåvning visa sig i klassrummet?
Särskilt begåvade elever kan vara mycket olika, men här är några vanliga mönster att vara uppmärksam på:
- Snabb förståelse: De snappar snabbt upp nya begrepp och behöver sällan många repetitioner.
- Djupa frågor: De ställer frågor som går bortom det vanliga, ibland filosofiska eller analytiska.
- Kreativa lösningar: De hittar ovanliga och innovativa sätt att lösa problem.
- Perfektionism eller oro: De kan vara självkritiska och oroliga för att inte prestera perfekt.
- Otålighet eller rastlöshet: Om tempot är för långsamt kan de verka ofokuserade eller uttråkade.
- Starkt rättvisetänkande: De reagerar kraftigt på orättvisor, både i och utanför klassrummet.
- Anpassning: Vissa särskilt begåvade elever maskerar sin förmåga för att passa in, vilket kan göra att de inte syns alls.
Fallgropar: när begåvning misstas för något annat
Det är inte ovanligt att särskilt begåvade elever misstolkas som ointresserade eller trotsiga när de i själva verket är understimulerade. Eftersom de ofta tänker snabbare än vad kanske tempot i klassrummet tillåter så kan de ta ut sin frustration genom att t.ex. bli bråkiga, ofokuserade eller drömmande. De kan även framstå som splittrade när de är mitt i en intern bearbetning av en komplex idé.
En särskilt begåvad elev kan också ha dubbla behov (“twice exceptional”), t.ex. vara både begåvad och ha en NPF-diagnos som ADHD eller autism, vilket kan göra identifieringen ännu svårare.
Not: Omvänt så kan särskild begåvning maskera t.ex. en NPF-diagnos eller dyslexi, där begåvningen används för att kompensera svagheter, vilket däremot kan ta väldigt mycket ork från eleven, som behöver hjälp även om prestationerna utåt tycks oproblematiska.
Vad kan du som lärare göra?
Så vad kan du som lärare göra i klassrummet och i mötet med en särskilt begåvad elev? Här kommer några exempel:
- Observera: Titta bortom prestationen. Vad händer hos eleven i form av resonemang, frågor och intressen?
- Fråga öppet: Ge utrymme för eleven att visa sin tankevärld, även om den skiljer sig från läroplanens ramar.
- Utveckla differentiering: Erbjud utmaningar på högre nivå utan att det handlar om “mer av samma sak.”
- Samarbeta: Ta hjälp av specialpedagog, skolpsykolog och elevhälsa för att kartlägga och stödja.
- Se individen: Begåvning ser olika ut. Det finns inget “enhetsformat” för en särskilt begåvad elev. Begåvning kan visa sig på många plan och kan skilja sig mycket mellan ämnen.
Sammanfattning
Att identifiera särskild begåvning kräver nyfikenhet, prestigelöshet, lyhördhet och ibland mod att se bortom det uppenbara. Genom att bli bättre på att känna igen dessa elever, kan vi ge fler chansen att utvecklas efter sin potential och skapa klassrum där varje elev får bli sitt bästa jag.
Fler tips för dig som pedagog
-
Konkreta åtgärder i en åtgärdsplan
För att möta särskilda behov hos elever, särskilt de som är särskilt begåvade eller visar stor potential inom vissa områden, kan en individuell åtgärdsplan utformas. Denna plan kan innehålla en rad insatser för att ge eleven rätt nivå av utmaning och stöd. I årskurs 1-5 kan denna åtgärdsplan med fördel vara del av obligatorisk individuell… Läs mer
-
Hur ska jag göra i klassrummet?
Att undervisa en elevgrupp där särskilt begåvade elever ingår innebär både möjligheter och utmaningar. För att alla elever ska få möjlighet att utvecklas behöver undervisningen anpassas – utan att skapa exkludering. Här är en modell för hur man konkret kan arbeta med särskilt begåvade elever, med fokus på pedagogik, inkludering, individanpassning och forskningsbaserade metoder. Pedagogisk… Läs mer
-
Checklista för att upptäcka särskilt begåvade elever
Här är ett exempel på en enkel checklista som en lärare kan använda i klassrummet för att enklare kunna identifiera och hitta de särskilt begåvade eleverna. Sätt ett kryss om eleven ofta visar följande egenskaper: Tolkning: Ladda ner checklistan som PDF Läs mer
-
Observationstekniker i klassrummet
Att upptäcka särskilt begåvade elever i klassrummet är en viktig, men ofta komplex uppgift. Begåvning visar sig inte alltid genom höga betyg eller tydliga prestationer. Därför behövs medvetna observationstekniker och rätt verktyg för att fånga upp de elever som kan behöva särskilt stöd och stimulans. Här presenterar vi beprövade metoder och verktyg som lärare kan… Läs mer
-
Identifiera särskilt begåvade elever
Särskilt begåvade elever finns i varje klassrum. De är ofta lättare att missa än man kan tro – inte för att de saknar förmåga, utan för att deras styrkor ibland döljs bakom rastlöshet, anpassning eller tystnad. För att skapa en inkluderande skola, där alla elever får utvecklas utifrån sina behov, är det viktigt att kunna… Läs mer
-
Vidare läsning
Det finns många bra sidor med relevant läsning för pedagoger och verksamma i skola och förskola. Här följer några exempel som vi gärna delar vidare: Skollagen Vad står det egentligen i skollagen om barn och ungdomar som lätt når kunskapsmålen i skolan? Elever som lätt uppfyller de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som… Läs mer